Sertralin biverkningar: fullstandig guide

Sertralin (Zoloft) ar ett SSRI-preparat (selektiv serotoninaterupptags-hammare) som anvands vid depression, aangest, paniksyndrom och OCD.

Mycket vanliga (over 10 %):

• Illamaende: drabbbar 20-25 % av anvandarna, framst i borjan
• Huvudvark: mycket vanligt de forsta 1-2 veckorna
• Diarrae: vanligare an vid andra SSRI-preparat
• Somnloshet: paradoxalt trots att sertralin ofta ges mot aangest
• Yrsel: sarskilt vid uppresning
• Trotthet och draoosighet

Vanliga (1-10 %):

• Minskad aptit eller okad aptit
• Mundtorrhet
• Svettningar (sarskilt nattetid)
• Darrningar i haanderna
• Magsmarta och dyspepsi
• Forstaoppning
• Nervositet och agitation
• Synstoorningar (dimsyn)

Viktigt att veta:

• De flesta biverkningar ar starkast under de forsta 1-4 veckorna
• Den antidepressiva effekten daremot tar 2-6 veckor att utvecklas
• Detta innebar att du kan ma saaamre innan du maar battre
• Ge medicinen tid att verka och diskutera med din lakare vid besvar

Sexuella biverkningar ar bland de mest besvarliga och vanliga vid SSRI-behandling, inklusive sertralin:

Typ av sexuella biverkningar:

• Minskad sexuell lust (libido): drabbbar upp till 30-40 % av anvandarna
• Fordrrojd utloosning hos man: vanligt, anvands ibland terapeutiskt vid for tidig utloosning
• Anorgasmi: svaarighet att naa orgasm, drabbbar bade man och kvinnor
• Erektil dysfunktion: forekommer hos en del man
• Minskad genital kanslighet: rapporteras av bade man och kvinnor

Varfor uppstaar sexuella biverkningar?

• Okad serotoninaktivitet i hjarrnan paverkar sexuella funktioner
• Serotonin haammer dopamin som ar involverat i sexuell lust och njutning
• Perifer serotonineffekt paverkar nervandan i koonsorganen

Hantering:

• Diskutera ooppet med din lakare (manga patienter undviker att ta upp det)
• Dosreduktion kan minska biverkningarna utan att mista antidepressiv effekt
• Byte till bupropion eller mirtazapin som har lagre frekvens av sexuella biverkningar
• Tillagg av bupropion till sertralin kan forbattra sexuell funktion
• Planerat dosuppehall (drug holiday) rekommenderas INTE rutinmassigt

PSSD (Post-SSRI Sexual Dysfunction):

• I saalllsynta fall kan sexuella biverkningar kvarsta efter utsattning
• Mekanismen ar inte fullstandigt forstadd
• Rapportera till Lakemedelsverket om du drabbas

Att plotsligt sluta med sertralin kan ge utsaattningssymtom (SSRI-discontinuation syndrome):

Vanliga utsattningssymtom:

• Elektriska stootar-kansla (brain zaps): plotsliga, korta knaappande eller elektriska kanslor i huvudet
• Yrsel och ostadighetskansla
• Illamaende och diarrae
• Irritabilitet och agitation
• Soomnstoorningar och livliga droommar
• Influensaliknande symtom (muskelvark, frossa)
• Aangest och grat
• Parestesier (stickningar, domnningar)

Tidsperspektiv:

• Symtom upptrader vanligtvis inom 1-3 dagar efter utsattning
• Varar typiskt 1-3 veckor, men kan vara laangre i saalllsynta fall
• Risken ar storrre vid hogre doser och langvarig behandling

Sa trappar du ned sertralin:

• Minska dosen med 25-50 mg var 2-4:e vecka
• Typiskt schema fran 100 mg: 100 → 75 → 50 → 25 → 0
• Fran 50 mg: 50 → 25 → 0 (eller 50 → 25 → 12,5 → 0 vid kaanslighet)
• Diskutera alltid nedtrappningsschema med din lakare
• Om utsattningssymtom uppstar: gaa tillbaka till tidigare dos och trappa ned laangsammare

Utsattning ar INTE abstinens:

• Sertralin ar inte beroende framkallande
• Utsattningssymtom ar en fysiologisk anpassningsreaktion
• Skilj fran aterfall i depression (som vanligtvis upptrader senare)

Viktforandringar ar en vanlig oro bland patienter som tar sertralin:

Kort sikt (forsta 6 manaderna):

• Manga upplever viktminskning i borjan paa grund av illamaende och minskad aptit
• Genomsnittlig viktforandring: minimal (under 1 kg)

Laang sikt (efter 6 maanader):

• Moderat viktokning kan forekomma vid langtidsbehandling
• Studier visar i genomsnitt 1-2 kg okning over 6-12 maanader
• En del patienter kan gaa upp mer (3-5 kg)
• Mekanismen ar inte helt klarlagd men inkluderar:
• Aterrstaaalld aptit nar depressionen forbattras
• Metabola forandringar relaterade till serotonin
• Okad sotsug hos vissa patienter

Jaamforelse med andra SSRI:

• Sertralin ar generellt viktneutralt jamfort med paroxetin (mest viktokning) och fluoxetin (minst viktokning)
• Bupropion och duloxetin ar alternativ som tenderar att ge mindre viktokning

Hantering:

• Vaag dig regelbundet och fooolj trenden
• Balanserad kost med kontrollerade portioner
• Regelbunden fysisk aktivitet (som aven har antidepressiv effekt)
• Diskutera med din lakare om viktokningen ar besvarlig
• Byte av SSRI kan vara aktuellt om viktokningen ar avsevaaard

Sertralin har sarskilda overvaganden for kaansliga patientgrupper:

Graviditet:

• Sertralin ar ett av de bast studerade SSRI-preparaten under graviditet
• Anses relativt saakert och ar ofta forstahandsvalet vid depression under graviditet
• Risker vid anvandning: neonatal anpassningsstoorning (milda symtom hos nyfodda)
• Risker vid OBEHANDLAD depression: prematur forlossning, lag foddelsevikt, paverkan pa anknytning
• Beslut bor tas i samrad med lakaare: nyttan av behandling vaags mot risken

Amning:

• Sertralin gar over i brostmjolk i laag koncentration
• Anses fooreenligt med amning enligt Janusmed och de flesta riktlinjer
• Barnet bor foljas upp avseende draoosighet och matningsproblem

Barn och ungdomar:

• Godkant fran 6 aars aalder for OCD (tvaangssyndrom)
• Anvands aven off-label vid depression och aangest hos ungdomar
• FDA-varning: okad risk for sjaalvmordstankar hos barn och ungdomar under de forsta veckorna
• Taat uppfooljning kraves: varje vecka de forsta 4 veckorna
• Lagre startdos: 25 mg dagligen, ookas gradvis

Aldre patienter:

• Okad kaanslighet for biverkningar, sarskilt hyponatremi (laagt natrium)
• Storrre risk for fall paa grund av yrsel
• Laagre startdos rekommenderas