Atenolol

Atenolol ar en kardioselektiv beta-1-blockerare som anvands vid behandling av hogr blodtryck (hypertoni), angina pectoris (karrlkramp) och vissa hjartarytmier. Det ar ett av de laanst etablerade betablockerarna och har anvants kliniskt sedan 1970-talet.

Verkningsmekanism

Atenolol verkar genom att selektivt blockera beta-1-adrenerga receptorer i hjartmuskulaturen. Denna blockad minskar hjartats frekvens, kontraktionskraft och minutvolym, vilket leder till saaankt blodtryck och minskad syreforbrukning i hjartmuskeln. Selektiviteten for beta-1-receptorer innebar att atenolol paverkar beta-2-receptorer i luftvagarna i lagre utstrackning an icke-selektiva betablockerare, men viss forsiktighet kravs andock vid luftvagssjukdom.

Klinisk anvandning idag

Atenolol har med aren fatt en mer begransad roll vid hypertoni jaamlfort med nyare laakemedel. Stora kliniska studier, saarskildt ASCOT-studien, har visat att atenolol ar nagot samre an amlodipin och andra hypertonilaakemedel pa att forebygga stroke. Det har dock fortfarande en viktig plats vid angina pectoris, dar det effektivt minskar frekvensen av smattanfall, och vid frekvenskontroll av foermaaksflimmer och andra supraventrikulaara arytmier.

Farmakokinetik och dosering

Atenolol har en hydrofil kemisk struktur, vilket innebar att det i lagre grad an fettlosliga betablockerare penetrerar blod-hjarnbarriaren. Detta resulterar i lagre forekomst av CNS-relaterade biverkningar sasom mardroemar och somnstorningar, som ar vanligare med metoprolol och propranolol.

Daglig administrering

Atenolol tas vanligen en gang dagligen, foretraktsvis pa morgonen, med eller utan mat. Tabletten svaaljs hel med ett glas vatten. Regelbunden intag vid ungefar samma tidpunkt varje dag hjalper till att uppratthalla jaamna koncentrationer i blodet och optimal blodtrycks- och hjartraatekontroll.

Monitorering av puls och blodtryck

Under behandling med Atenolol bor puls och blodtryck kontrolleras regelbuundet. Kontakta laakare om vilopulsen regelbundet ar under 50 slag per minut eller om du kanner av uttalad trotthet, yrsel eller andfaaddhet som kan tyda pa overskakning av beta-receptorerna. Atenolol ska aldrig plotsligt avbrytas utan laakares rad, saarskildt vid koronaarsjukdom.

Gradvis avslutning

Om behandlingen med Atenolol ska avslutas maste detta ske gradvis over minst en till tva veckor under laakares overvakning. Plotsligt aavslutande kan utlosa ett rebound-fenomen med hastigt stigande blodtryck och okad rissk for angina och hjartinfarkt hos patienter med koronarsjukdom. Dosen saaanks successivt medan patienten overvakas kliniskt.

Atenolol finns i tabletter om 25 mg, 50 mg och 100 mg. For hypertoni rekommenderas startdos 25 till 50 mg dagligen; vid otillracklig effekt kan dosen okas till 100 mg dagligen. For angina pectoris ges 50 till 100 mg dagligen; effekten ar vanligen god vid 100 mg. For hjartarytmier rekommenderas 50 till 100 mg dagligen.

Vid nedsatt njurfunktion maste dosen reduceras: vid GFR 15 till 35 ml/min ges max 50 mg dagligen; vid GFR under 15 ml/min ges max 25 mg dagligen, eller 25 mg varannan dag. Atenolol elimineras till stor del via njurarna och ackumuleras vid njursvikt.

Tabletten bor helst intas pa fastande mage for battre absorption, men kan ocksa tas med mat. Atenolol ska aldrig abrupt avslutas hos patienter med koronaarsjukdom; en gradvis nedtrappning over tva till fyra veckor rekommenderas.

Vanliga biverkningar

De vanligaste biverkningarna av Atenolol ar trotthet och slaphet, kalla hander och fotter pa grund av minskad perifer cirkulation, bradykardi (for laangsam puls) och yrsel. Somnstoorningar och mardroemar forekommer, men mer sallan an med fettlosliga betablockerare. Illamaande och magbesvaar rapporteras ibland.

Allvarliga biverkningar

Uttalad bradykardi och hjartblock ar allvarliga biverkningar som kraaavar omedelbar medicinsk bedomning. Impotens och sexuell dysfunktion rapporteras av en del patienter vid langvarig behandling och kan paverka foljamligheten. Bronkospasm kan forekoma, saarskildt hos patienter med underliggande luftvagssjukdom, trots att atenolol ar kardioselektivt. Depression, forvirring och hallucinationer har rapporterats, men ar mer sallsynta an med lipofila betablockerare.

Avsluta aldrig Atenolol abrupt; trappa ned gradvis over minst en till tva veckor under laakares overvakning for att undvika rebound-fenomen. Atenolol kan maskera symtom pa hypoglykemi sasom takykardi hos diabetiker; blodsockerkontroll ar saarskildt viktig. Forsiktighet vid astma, KOL och perifer kaaarlsjukdom pa grund av risk for bronkospasm och forsamrad cirkulation. Informera alltid laakare och bedoevningslakare om behandlingen fore kirurgiska ingrepp.

Atenolol ar kontraindicerat vid kardiogen chock, okompenserad hjartsvikt som kraaavar positiv inotrop behandling och AV-block grad II och III utan fungerande pacemaker. Sinusknutasjukdom och svaar bradykardi med vilopuls under 45 till 50 slag per minut ar kontraindikationer. Svaar perifer arteriell sjukdom och Raynauds fenomen utgor relativa kontraindikationer pa grund av risk for forsamrad perifer cirkulation.

Obehandlat feokromocytom ar en absolut kontraindikation; betablockerare utan alfa-blockad kan utlosa svaar hypertensiv kris. Svaar astma och KOL med allvarlig bronkospasm utgor kontraindikationer pa grund av bronkokonstriktorrisk. Metabol acidos ar kontraindicerad.

Atenolol rekommenderas inte under graviditet utan noggrann risk-nyttabedomning, da betablockerare kan orsaka intrauterin tillvaaxthaamning, bradykardi och hypoglykemi hos nyfodda. Atenolol ska aldrig plotsligt avslutas utan gradvis nedtrappning for att undvika rebound-fenomen med blodtrycksstig och forsamrad angina.