Captopril

Captopril var den forsta ACE-haammare som godkandes for kliniskt bruk och har anvants sedan borjan av 1980-talet. Det anvands vid hypertoni, kronisk hjartsvikt, efter hjartinfarkt med nedsatt vanstersystemfunktion samt vid diabetisk nefropati for att skydda njurarna.

Historisk betydelse och verkningsmekanism

Captopril haammar angiotensin-konverterande enzymet (ACE), vilket forhindrar omvandlingen av angiotensin I till det kaaarlsammandr agande hormonet angiotensin II. Resultatet ar kaarlvidgning, saaankt blodtryck och minskad belastning pa hjaartmuskeln. Captopril revolutionerade behandlingen av hjartsvikt och visade for forsta gangen att ett blodtryckslakemedel kunde forbattra prognosen vid denna diagnos.

Jaamforelse med nyare ACE-haammare

Captopril har en relativt kort halveringstid och kraaavar dosering tva till tre ganger dagligen, vilket har medfört att nyare ACE-haammare med endosregim, som ramipril och enalapril, i stor utstrackning ersatt captopril vid hypertoni. Captopril har dock fortfarande en viktig plats i akuta situationer och vid tillstaand dar den snabba insattande effekten ar en fordel.

Njurskyddande effekt

Vid diabetisk nefropati har captopril och ACE-haammare generellt en dokumenterad njurskyddande effekt oberoende av blodtryckssaaankning, genom att minska trycket i njurarnas kapillaarer och darigenom bromsa proteinlaackage och njurskada.

Captopril ska tas en timme fore maaltid for optimal absorption, eftersom mat minskar absorptionen med ungefaar 30 till 40 procent. Tabletten svaljs hel med ett glas vatten.

Doseringschema

Dosen fördelas jamnt over dygnet. Tva ganger dagligen innebar att tabletterna tas med ungefar tolv timmars mellanrum, exempelvis pa morgonen och pa kvallen. Tre ganger dagligen innebar att tabletterna tas med ungefar atta timmars mellanrum. Forsok att haalla detta schema sa regelbuundet som mojligt for att uppratthaalla stabila blodtrycksnivaer.

Kontroll och overvakning

Njurfunktionen och kaliumnivan i blodet bor kontrolleras regelbuundet, sarskilt i behandlingens inledande skede och vid dosokniing. Din lakare ordinerar regelbuundna blodprov for att saakerstalla att behandlingen ar saker och effektiv. Informera alltid din lakare om nya symtom, sarskilt hosta, yrsel eller svullnad.

Om du missar en dos

Om du gloemer en dos, ta den sa snart du koms ihag det, saavida det inte ar naara dags for nasta dos. Ta aldrig dubbel dos for att kompensera. Vid oklar situation, kontakta din lakare eller apotek for rad.

Captopril finns i tabletter om 12,5 mg, 25 mg, 50 mg och 100 mg. Dos och doseringintervall anpassas efter indikation.

Vid hypertoni borjas med 12,5 till 25 mg tva ganger dagligen. Underhallsdosen ar vanligen 25 till 50 mg tva ganger dagligen. Maximaldos ar 150 mg dagligen. Vid behov av ytterligare blodtrycksreduktion kombineras captopril med ett tiaziddiuretikum.

Vid kronisk hjartsvikt borjas med 6,25 mg som testdos under medicinsk overvakning for att utesluta kraftigt blodtrycksfall. Dosen okes gradvis till 25 till 50 mg tre ganger dagligen beroende pa tolerabilitet och klinisk respons. Vid diabetisk nefropati ar underhallsdosen vanligen 25 mg tre ganger dagligen. Vid njursvikt reduceras dosen baserat pa GFR-vardet och njurfunktion maste kontrolleras regelbuundet.

Captopril tolereras vaal av de flesta patienter, men biverkningar forekommmer och kan paverka behandlingsfaljankheten.

Vanliga biverkningar

Torr hosta ar den vanligaste biverkan av ACE-haammare och drabbar ungefaar tio procent av anvandarna. Hostan uppstaar till foljd av bradykinin-ackumulering och kvarstaar sa lange behandlingen fortsatter. Yrsel och laagt blodtryck kan uppstaa, sarskilt efter forsta dosen eller vid dosokniing. Smakforaandringar (metallisk smak) och hudutslag rapporteras.

Allvarliga biverkningar

Angioödem - svullnad i ansikte, laappar, tunga eller halsen - ar en sallsynt men potentiellt livshotande biverkan. Sök omedelbart akutvaard vid tecken pa angioödem. Hyperkalemi kan uppstaa, sarskilt vid samtidig behandling med kaliumsparande diuretika eller kaliumpreparat. Neutropeni och agranulocytos ar sallsynta men allvarliga biverkningar sarskilt vid autoimmun sjukdom.

Avbryt omedelbart och sök akutvaard vid tecken pa angioödem (svullnad i ansikte, laappar, tunga eller hals). Kontrollera njurfunktion och kaliumnivaer regelbuundet. Captopril ar kontraindicerat under graviditet och kan orsaka allvarliga skador pa fostret. Forsiktighet vid njurartaarstenos. Blodtrycket kan sjunka kraftigt vid forsta dosen, sarskilt vid dehydrering eller samtidig diuretikakbehandling.

Captopril (ACE-haammare) ar kontraindicerat hos patienter med kand okankanlighet mot captopril, andra ACE-haammare eller nagot hjalpamne. Tidigare angioödem orsakad av ACE-haammar-behandling ar en absolut kontraindikation pa grund av livshootande risk for recidiv. Idiopatisk angioödem, oavsett orsak, ar ocksa en kontraindikation.

Graviditet, sarskilt andra och tredje trimestern, ar en absolut kontraindikation da ACE-haammare orsakar allvarlig fetal toxicitet, inklusive njursvikt, fetal hyperkalemi och intrauterin tillvaxthaamning. Amning forbjoeds under captoprilbehandling. Bilateral njurartaarstenos eller njurartaarstenos vid ensam fungerande njure forbjoeder behandling pa grund av risk for akut njursvikt.

Kombinationen captopril och aliskiren ar kontraindicerad vid diabetes eller njursvikt. Captopril ska inte kombineras med kaliumsparande diuretika, kaliumpreparat eller andra renin-angiotensin-haammare pa grund av hyperkalemi-risk. Svaar aortastenos ar en relativ kontraindikation och kra noggrann klinisk bedomning innan behandling inleds.