Gentamicin

Gentamicin ar ett aminoglykosidantibiotikum med bred antibakteriell spektrum som anvands for behandling av allvarliga bakteriella infektioner, sarskilt de orsakade av gramnegativa bakterier. Lakemedlet finns i flera beredningsformer: injektion/infusion for systemisk behandling, ogondroppar och ogonsalva for okulara infektioner, och orondropppar for yttre ooreinfektion.

Verkningsmekanismen och antibakteriell spektrum

Gentamicin verkar genom att irreversibelt binda till 30S-ribosomunderenheten i bakterier, vilket storer proteinsyntes och leder till bakteriedod (baktericid effekt). Det ar effektivt mot ett brett spektrum av gramnegativa bakterier inklusive Pseudomonas aeruginosa, Escherichia coli, Klebsiella, Proteus och Enterobacter. Det har aven aktivitet mot Staphylococcus aureus (inklusive MRSA i kombination med andra antibiotika) och Streptococcus (i kombination).

Klinisk anvandning och kombinationsterapi

Gentamicin anvands for behandling av sepsis, meningit, pneumoni, urinvagsinfektioner, endokardit (sarskilt i kombination med penicillin), hud- och mjukdelsinfektioner samt periorbitala infektioner. Pa grund av risken for nefrotoxicitet och ototoxicitet ar systemisk gentamicin reserverat for allvarliga infektioner dar andra alternativ inte ar lampliga. Topikala beredningar (ogon- och orondroppar) har en gynnsam lokal sakerhetsprofil.

Gentamicin i systemisk form ges vanligen som intravenous infusion eller injektion under sjukhusvard med noggrant plasmakoncentrationsmonitorering. Topikala beredningar anvands av patienten sjalv hemma.

Systemisk behandling (IV/IM)

Gentamicin-infusion ges traditionellt tva till tre ganger dagligen med dosstyrd av kroppsvikt och njurfunktion. Modern dosering gar mot endosering (en gang dagligen, Extended Interval Dosing) som ger okad bakteriell dodande effekt och potentiellt lagre toxicitet. Terapeutisk drugmonitorering (TDM) ar obligatoriskt -- plasmakoncetration kontrolleras for att sakerstalla effektiva men icke-toxiska niva.

Ogondroppar

For ytliga ogoninfektion instilleras 1-2 droppar i det paverkade ogat var 4:e timme under dagen vid svar infektion, och vid lattare infektion var 6-8:e timme. Behandlingstiden ar vanligen 5-7 dagar.

Orondropppar

For yttre ooreinfektion (otitis externa) instilleras 2-3 droppar i horselgangen 3-4 ganger dagligen i 5-7 dagar. Horselgangen bor vara ren och torr fore instillering.

Systemisk behandling (IV), vuxna -- traditionell dosering:

• 3-5 mg/kg/dygn i 2-3 delade doser var 8:e timme
• Justering baserad pa njurfunktion (eGFR) och plasmakoncentration

Endosering (en gang dagligen):

• 5-7 mg/kg en gang dagligen
• Trough-koncentration (botten) bor vara under 1 mg/L fore nasta dos

Ogondroppar (1,3 mg/ml): 1-2 droppar i paverkat oga var 4-8 timmar, upp till 10-14 dagar.

Ogonsalva (0,3 %): Applicera litet band i undre ogonlocket 2-3 ganger dagligen.

Orondropppar (0,3 %): 2-4 droppar i horselgang 3-4 ganger dagligen, 7-14 dagar.

Terapeutisk drugmonitorering (systemisk behandling): Peak-koncentration (1 timme efter dos): 5-10 mg/L (traditionell dosering). Trough (fore nasta dos): under 2 mg/L (traditionell dosering) eller under 1 mg/L (endosering).

Vanliga biverkningar

Vid systemisk behandling ar nefrotoxicitet (njurskada) och ototoxicitet (horsel- och balansorgansskada) de kliniskt viktigaste biverkningarna. Nefrotoxicitet manifesteras som okade kreatinin- och ureanivaber, minskad urinutskotning och i svara fall akut njursvikt. Risken okar vid hogre kumulativa doser, lang behandlingstid, dehydrering och kombination med andra njurtoxiska lakemedel.

Allvarliga biverkningar

Ototoxicitet kan ge permanent horselnedsattning (sensorineural horselvarlighet) och vestibularpasverkan (balansstorningar, vertigo, oscillopsi). Dessa biverkningar kan vara irreversibla och intraffar sarskilt vid hog dos, lang behandlingstid, nedsatt njurfunktion och genetisk predisposition (mitokondriella mutationer). Neuromuskulart block med muskelsvaghet och andningsupphor ar sallsynt men kan intraffar, sarskilt i kombination med muskelrelaxantia. Omedelbar lakarkontakt kravs vid horselforandringar eller svindel under behandlingen.

Regelbunden monitorering av njurfunktion och plasmakoncentrationer ar obligatorisk under systemisk gentamicin-behandling. Undvik kombination med andra nefrotoxiska lakemedel (ciklosporin, amfotericin B, NSAID) och loop-diuretika (furosemid) pa grund av additivt toxicitetsrisk. Informera omedelbart sjukvardspersonal vid tecken pa horselvariigheter, svindel eller minskad urinproduktion.

Systemisk gentamicin ar kontraindicerat vid kand ovarkanslighetens mot gentamicin eller andra aminoglykosider, pa grund av risk for korsreaktioner. Myasthenia gravis och andra neuromuskulara sjukdomar ar kontraindikationer pa grund av risken for forsamrad neuromuskulart transmission och andningsupphor.

Svart njurinsufficiens utan mojlighet till terapeutisk drugmonitorering ar en kontraindikation for systemisk behandling pa grund av ackumuleringsrisk och markant okar toxicitet. Gentamicin bor undvikas under graviditet pa grund av risk for fetal ototoxicitet -- aminoglykosider passerar placenta och kan orsaka horselskada pa fostret.

For topikala beredningar (ogon- och orondroppar): perforerat trumhinna ar en absolut kontraindikation for gentamicin-orondropppar pa grund av risk for inneroreskada. Virala ogoninfektioner (herpes simplex keratit) bor inte behandlas med gentamicin-ogondroppar da antibiotika ar ineffektiva mot virus och kan fordroja korrekt antiviral behandling.