Ibuprofen

Vad ar Ibuprofen?

Ibuprofen ar ett icke-steroida antiinflammatoriskt lakemedel (NSAID) med analgetiska, antipyretiska och antiinflammatoriska egenskaper. Det ar ett av de mest anvanda smartlindrana i varlden och finns bade receptfritt i lagre doser och pa recept i hogre doser.

Verkningsmekanism

Ibuprofen hämmar cyklooxygenas (COX-1 och COX-2)-enzymer, vilket minskar prostaglandinsyntesen. Prostaglandiner spelar en central roll i smartoverforing, feber och inflammation. Genom att blockera deras produktion minskar ibuprofen smarta, svullnad och feber effektivt.

Klinisk anvandning

Ibuprofen anvands for lindrande av milda till moderata smarttillstand som huvudvark, tandvark, muskel- och ledvark, menstruationssmarta, och som febernedsattande. I hogre receptdoser behandlas artrit, artros och andra inflammatoriska tillstand.

Hur man tar Ibuprofen

Ibuprofen tas oralt med mat eller mjolk for att minska risken for magslemhinneretning. Tabletten svaljs hel med ett fullt glas vatten. Undvik att ligga ned direkt efter intag.

Dosintervall och frekvens

Vuxna tar vanligtvis 200-400 mg var 4-6:e timme vid behov. Dosen ska hallas sa lag som mojligt under kortast mojliga tid. Hoppa inte over matinnehall om du har magsvar - ta alltid ibuprofentabletter med mat.

Varningssignaler

Sluta ta ibuprofen och kontakta lakare om du upplever magsmarta, mork avforing (blod i avforing), kraker blod, andfaddhet, svullna vader eller allvarliga hudreaktioner. Anvand inte langre an 3-5 dagar for smarta utan lakares rad.

Receptfritt (vuxna): 200-400 mg var 4-6 timmar vid behov; max 1200 mg per dygn.

Receptbelagt (vuxna): 400-800 mg tre till fyra ganger dagligen; max 2400-3200 mg per dygn under lakares overvakning.

Barn (6 manader-12 ar): Doser baseras pa vikt, vanligtvis 5-10 mg/kg var 6-8 timmar.

Aldre patienter, patienter med njur- eller leversjukdom och de med kardiovaskulara riskfaktorer ska anvanda lagsta effektiva dos under kortast tid. Langvarigt bruk av hog dos okar risk for kardiovaskulara handelser och mag-tarmblodning.

Vanliga biverkningar

Vanliga biverkningar av Ibuprofen inkluderar magsmarta, illamaende, krakningar, halsbrand, diarre och yrsel. Dessa ar ofta milda och kan minskas genom intag med mat.

Allvarliga biverkningar

Allvarliga biverkningar som kraver omedelbar vard: mag-tarmblodning (kaffesatsliknande kraki, mork tjaravforing), njursvikt (minskad urinproduktion, svullna ben), allvarliga hudreaktioner (Stevens-Johnsons syndrom) och anafylaxi. Kontakta akutvard direkt.

Ibuprofen okar risken for hjartinfarkt och stroke, sarskilt vid hog dos och langvarig anvandning. Anvand inte vid aktiva magsar eller tarmblodningar. Kombinera inte med andra NSAIDs eller laga-dos aspirin utan lakares rad.

Ibuprofen ar kontraindicerat vid aktiv magsarsjukdom eller gastointestinal blodning, allvarlig njursvikt (GFR under 30 ml/min) och svart hjartsvikt.

Lakemedlet ska inte anvandas av patienter med kand overk-anglighet mot ibuprofen, acetylsalicylsyra eller andra NSAIDs, inklusive de som uppvisat astmaanfall eller urtikaria till dessa substanser.

Under de sista tre manaderna av graviditet ar ibuprofen kontraindicerat pa grund av risk for fortidig stangning av ductus arteriosus och njurskada hos fostret.