Irbesartan

Irbesartan är en angiotensin II-receptorblockerare (ARB) som används för behandling av högt blodtryck (hypertoni) och för att skydda njurarna hos patienter med typ 2-diabetes och tidig njursjukdom. Det är ett välbeprövat läkemedel med ett gynnsamt biverkningsprofil jämfört med äldre blodtrycksmediciner.

Verkningsmekanism och blodtryckssänkning

Irbesartan blockerar selektivt angiotensin II-receptorer av typen AT1, vilket hindrar angiotensin II från att utöva sin kärlsammandragande effekt. Resultatet är en kraftig kärlvidgning, minskad aldosteronfrisättning och sänkt blodtryck. Till skillnad från ACE-hämmare orsakar irbesartan inte den besvärliga torrhosta som drabbar upp till tio procent av patienter som behandlas med ACE-hämmare.

Njurskyddande effekt vid diabetes

I de väldesignade IDNT- och IRMA-2-studierna visade irbesartan en signifikant njurskyddande effekt hos patienter med typ 2-diabetes och proteinuri, oberoende av blodtryckseffekten. Behandlingen fördröjde progressionen av diabetisk nefropati till terminal njursvikt och minskade proteinurigraden. Denna renoprotektiva effekt gör irbesartan till ett förstahandsval hos diabetiker med njurpåverkan.

Tolerabilitet och behandlingsval

Irbesartan har en biverkningsfrekvens som i kliniska studier är jämförbar med placebo, vilket gör det till ett av de bäst tolererade antihypertensiva läkemedlen. Det kan kombineras med diuretika, kalciumantagonister och andra blodtrycksmediciner för additiv effekt hos patienter med svårbehandlad hypertoni.

Irbesartan tas oralt en gång dagligen och ger en jämn blodtrycksreglering dygnet runt tack vare sin långa halveringstid på elva till femton timmar.

Dosering och administrering

Ta en tablett dagligen vid ungefär samma tidpunkt varje dag, med eller utan mat. Svälj tabletten hel med ett glas vatten. Regelbundenheten är viktigare än tidpunkten på dagen. Om du glömmer en dos, ta den så snart du kommer ihåg - men hoppa över missad dos om det snart är dags för nästa. Ta aldrig dubbel dos för att kompensera.

Kombinationsbehandling och uppföljning

Irbesartan kan kombineras med tiaziddiuretika, kalciumantagonister och betablockerare vid otillräcklig blodtrycksreglering. Vid behandlingsstart kan en övergående blodtrycksfall förekomma, särskilt hos patienter med volymdeplettering eller saltfattig kost. Blodtrycket bör mätas regelbundet, och njurfunktion samt kalium kontrolleras vid behandlingsstart och vid dosjusteringar.

Behandlingens varaktighet

Hypertonibehandling med irbesartan är i de flesta fall en livslång behandling. Avbryt inte behandlingen utan att rådfråga din läkare, eftersom blodtrycket snabbt kan stiga tillbaka till tidigare nivåer. Kontakta läkare omedelbart vid symtom på lågt blodtryck som yrsel, svimningskänsla eller svaghet.

Irbesartan finns tillgängligt som tabletter i styrkorna 75 mg, 150 mg och 300 mg. Doserna anpassas individuellt utifrån indikation, blodtrycksrespons och njurfunktion.

Vid behandling av hypertoni är rekommenderad startdos 150 mg en gång dagligen. Dosen kan ökas till 300 mg dagligen om blodtrycket inte är tillräckligt kontrollerat efter fyra veckors behandling. Hos äldre patienter, patienter med volymdeplettering eller de som nyligen påbörjat diuretikabehandling kan lägre startdos om 75 mg dagligen vara lämplig för att undvika hypotoni.

Vid behandling av diabetisk nefropati hos patienter med typ 2-diabetes är rekommenderad och dokumenterad måldos 300 mg en gång dagligen. Denna dos gav den bästa njurskyddande effekten i de pivotala studierna och bör eftersträvas om tolereras.

Tabletten tas en gång dagligen, med eller utan mat. Njurfunktion (kreatinin, eGFR), kalium och blodtryck bör kontrolleras inom en månad efter behandlingsstart, efter dosjusteringar och sedan var tredje till sjätte månad under stabil behandling. Irbesartan kan kombineras med andra antihypertensiva läkemedel för additiv effekt.

Irbesartan är i allmänhet väl tolererat och har en biverkningsfrekvens jämförbar med placebo i kliniska studier.

Vanliga biverkningar

Yrsel och ortostatisk hypotoni, särskilt i samband med behandlingsstart eller dosjustering, är de vanligaste biverkningarna. Trötthet och illamående kan förekomma under de första behandlingsveckorna. Till skillnad från ACE-hämmare orsakar irbesartan inte torrhosta, vilket gör det lämpligt som alternativ hos patienter som inte tolererar ACE-hämmare.

Allvarliga biverkningar

Hyperkalemi är en potentiellt allvarlig biverkan, särskilt hos patienter med nedsatt njurfunktion, diabetes eller vid samtidig användning av kaliumsparande diuretika eller kaliumtillskott. Njurfunktionspåverkan kan förekomma hos patienter med bilateral njurartärstenos eller svår hjärtsvikt. Angioödem har rapporterats mycket sällsynt, men är vanligare hos patienter med tidigare angioödem vid ACE-hämmaranvändning. Kontakta läkare omedelbart vid svullnad av ansikte, läppar, tunga eller svalg.

Kontrollera njurfunktion och kaliumnivaer inom en månad efter behandlingsstart. Undvik kaliumtillskott och kaliumsparande diuretika utan läkares ordination. Irbesartan är absolut kontraindicerat under graviditet och ska avbrytas omedelbart vid graviditet. Var försiktig vid dehydrering, kräkningar eller diarré, eftersom detta ökar risken för hypotoni och njurpåverkan. Alkohol kan förstärka den blodtryckssänkande effekten.

Irbesartan är absolut kontraindicerat under graviditet, i synnerhet under andra och tredje trimestern, eftersom ARB-läkemedel kan orsaka allvarlig foster- och neonatal toxicitet, inklusive njursvikt, oligohydramnios, hyperkalemi, hypotension och intrauterin tillväxthämning. Preparatet ska sättas ut omedelbart vid konstaterad graviditet. Amning är också kontraindicerat.

Bilateral njurartärstenos eller njurartärstenos vid ensam fungerande njure är kontraindikationer på grund av risk för akut och potentiellt irreversibel njursvikt vid blockad av angiotensinsystemet. Patienter med dessa anatomiska förhållanden bör inte behandlas med irbesartan utan noggrann utredning och bedömning.

Kombination av irbesartan med aliskiren är kontraindicerad hos patienter med diabetes mellitus eller njursvikt med eGFR under 60 ml/min, på grund av kraftigt ökad risk för njursvikt, hypotoni och hyperkalemi. Känd överkänslighet mot irbesartan eller något hjälpämne i beredningen utgör en absolut kontraindikation. Svår leversvikt och svår hjärtsvikt kräver noggrann bedömning, och kombination med ACE-hämmare bör undvikas utan tydlig indikation.