Melatonine

Melatonin aer det endogena dygnsrytmshormonet som reglerar soovn-vaaknaandets cykel. Vid somnstorningar, jetlag och dygnsrytmrubbningar anvands exogent melatonin for att aterstaaalla eller justera kronenklockans fas. Laakemedlet aer saerskillt effektivt vid somnstorningar relaterade till foersenad soovnfas och korsning av tidszoner.

Biologisk mekanism

Melatonin produceras av tallkoottkoerteln (epifysen) i respons pa moerkret och undertrycks av ljus, i synnerhet blaatt ljus. Det verkar pa MT1- och MT2-receptorer i suprachiasmatiska kaernan i hypotalamus och signalerar att det aer dags for soevn. Exogent melatonin kan forskyuta dygnsrytmen och minska insomningstiden (somnlatensen) med i genomsnitt 7 till 12 minuter.

Beredningsformer och tillgaanglighet

Melatonin finns i snabbfrisaattande tabletter (laampliga vid insomningstvarigheter), depatabletter som Circadin (foer genomsomningstvarigheter och for patienter over 55 ar) och munsonderfallandee tabletter. Circadin 2 mg aer det enda receptbelagda melatoninpreparatet godkaant i Sverige for primaer insomni hos vuxna over 55 ar, medan ovriga melatoninprodukter saaljs som receptfria laakemedel eller kosttillskott.

Evidens och anvandningsomraden

Melatonin har stark evidens for jetlag och dygnsrytmrubbningar, och god evidens for forkortad somnlatens vid somnstorningar. Effekten vid genomsomningstvarigheter aer mer begraansad. Melatonin paverkar inte soovns arkitektur negativt och orsakar ej beroende.

Melatonin tas vid senggaoendetid eller en till tva timmar fore onskaad insomningstid. Tidpunkten aer avgoorande for effekten da laekemedlets fasforskjutande egenskaper beror pa naer under dygnet det ges.

Snabbfrisaattande tabletter

Snabbfrisaattande melatonin laempar sig bast vid insomningstvarigheter (svaarigheter att somna). Ta tabletten 30 till 60 minuter fore onskat sovningstillfaalle. Dim belysningen och undvik skaermljus under den timme fore saaanggaoendet for att naturligt oka endogen melatoninsekretion.

Depottabletter

Depotberedningen laempar sig bast vid genomsovningstvarigheter (uppvakningar under natten). Depottabletten intas strax fore laggdags och svaljs hel utan att krossas eller tuggas for att behaalla langsamfrisaattningsprofilen.

Jetlag och dygnsrytmjustering

Vid jetlag mot oster: ta melatonin vid destinationens senggaoendetid startandes aftonen fore avresa och fortsatt i 2 till 5 naetter. Vid jetlag mot vaaster: ta melatonin vid ankomst vid destinationens senggaoendetid. Undvik starkt dagsljus under morgontimmarna vid ostlig resa.

Melatonin finns i tabletter om 0,5 mg, 1 mg, 2 mg, 3 mg och 5 mg samt depottabletter. Laagsta effektiva dos rekommenderas.

Vid insomningstvaigheter hos vuxna: 0,5-5 mg, intas 30 till 60 minuter fore onskat sovningstillfaalle. Studier visar att laaga doser (0,5-1 mg) ibland aer lika effektiva som hogre.

Circadin (receptbelagt depotpreparat): 2 mg en gang dagligen i 3 veckor, kan forlaaangas upp till 13 veckor. Godkaant for insomni hos patienter over 55 ar.

Vid jetlag: 0,5-5 mg vid ankomstdestinationens senggaoendetid i 2 till 5 naetter.

Vid dygnsrytmrubbningar (foersenad sovnfas): 0,5-3 mg 1-2 timmar fore onskad insomningstid. Effekten av laaagdos aer jamforbar med hoog dos med faerre biverkningar.

Hos barn och ungdomar bor anvandning ske under laakaroversyn. Behandlingstiden bor begraaansas, saerkskillt vid kortvariga soovnstorningar. Kombinera inte melatonin med alkohol eller CNS-depressiva laakemedel utan laakarrad.

Vanliga biverkningar

Melatonin tolereras generellt val och biverkningsprofilen aer mild. Morgontrotthet och dagsig kansla forekommer, saarkilt vid hogre doser (over 3 mg) eller vid intag nara senggaoendetid. Huvudvaark och yrsel rapporteras av en del anvaaandare, framfor allt i borjan av behandlingen.

Allvarliga biverkningar

Allvarliga biverkningar aer saallsynta vid rekommenderade doser. Maardrommar, irritabilitet och gastrointestinala besvaer har rapporterats. Hos patienter med autoimmuna sjukdomar aer forsiktighet motiverad da melatonin har immunmodulerade effekter. Kombinationen med fluvoxamin okar melatoninnivaerna markant och bor undvikas. Vid diabet kan melatonin paverka insulinkansliigheten och blodsockerkontroll bor overvakas.

Melatonin aer bast laempad vid dygnsrytmrelaterade soovnstorningar och jetlag, inte som allmaen sovmedicin. Undvik alkohol under behandlingen da kombinationen forstarker sederingen. Laakemedlet kan ge morgontrotthet och paaverka koerformagan - var forsiktig med bilkorning och maskinanvaandning til du vet hur melatonin paverkar dig. Anvandning under graviditet och amning bor undvikas pa grund av begransade saakerhetsdata.

Melatonin aer kontraindicerat hos patienter med kaand overkanlighet mot melatonin eller nagot hjalpamne. Det finns inga andra absoluta kontraindikationer vid standarddoser, men forsiktighet aer nooodvaandig i nagra kliniska situationer.

Forsiktighet rekommenderas vid autoimmuna sjukdomar som MS, lupus och reumatoid artrit pa grund av melatonins immunstimulerande effekter, da det finns teoretisk risk for forvaerring. Svaar lever- och njursvikt kraer extra overvakning da clearance av melatonin kan vara forlaaangd, vilket okar risken for biverkningar.

Graviditet och amning bor undvikas pa grund av brist pa saakerhetsdata; melatonin passerar placenta och utsondras i modersmjolk. Kombinationen med alkohol och CNS-depressiva laakemedel forsstaaarker sederingen. Diabetes mellitus kraaver overvakning da melatonin kan paverka insulinkansliigheten och glukosmetabolismen.