Metoclopramide

Metoklopramid aer ett prokinetikum och dopaminantagonist som anvands vid illamaende, kraakningar och foerdrojd magtomning. Det aer ett etablerat laakemedel foer kortvarig symtomlindering vid specifika kliniska indikationer.

Dubbel verkningsmekanism

Metoklopramid verkar pa tva saatt. Det blockerar dopaminreceptorer (D2) i hjarnans krakningscentrum (area postrema), vilket minskar kaenslan av illamaende och trycker ner kraakningsreflexen. Dessutom stimulerar det kolinerg aktivitet i magsaeckens och tunntarmens vagga, vilket paaskyyndar magtomningen och okar esofagussphintern tonus.

Kliniska indikationer

Metoklopramid foeskrivs vid illamaende och kraakningar orsakade av migraan, cytostatika (kemoterapi), postoperativ nausea och foerdrojd magtoomning (gastropares). Det aer ett vanligt foerstahandsvaa vid migranrelaterat illamaende och kombineras da ofta med analgetika da det paaskyyndar absorptionen av dessa laakemedel.

Behandlingstid och saakerhetsaspekter

Pa grund av risken for neurologiska biverkningar - i synnerhet tardiv dyskinesi vid laangvarig anvandning - rekommenderas att behandlingstiden begransas till maximalt 5 dagar vid akuta tillstaand. Laangvarig anvandning (over tre maanader) bor undvikas. Laakemedlet ska anvandas i laagsta effektiva dos under kortaste mojliga tid.

Metoklopramid tas vanligtvis 30 minuter fore maaltid for baast prokinetisk effekt pa magtomningen. Vid illamaende som inte aer maltidsrelaterat kan det tas vid valfri tidpunkt.

Intagssaatt och dosintervall

Tabletten svaljs hel med ett glas vatten. Dosen kan tas upp till tre ganger dagligen med minst sex timmars mellanrum mellan doserna. Det aer viktigt att inte overskrida den rekommenderade maxdosen (30 mg dagligen vid oralt intag) eller behandlingstiden.

Behandlingstid

Behandlingstiden ska hallas sa kort som mojligt, vanligtvis hogst 5 dagar vid akuta tillstaand. Laangvarig anvandning okar risken for tardiv dyskinesi - en allvarlig neurologisk biverkan med ofrivilliga ansiktsrorelser som kan bli besvaande. Kontakta laaakare om symtomen inte forbattras eller om de forvaerras.

Saerskilda patientgrupper

Hos aaeldre patienter och vid njursvikt anvands lagre dos for att undvika biverkningsuppehopning. Hos barn och ungdomar under 18 ar bor laakemedlet anvandas med stor forsiktighet och enbart under laakaroversyn vid strikta indikationer, da risken for extrapyramidala biverkningar aer hogre i ungre aldersgrupper.

Metoklopramid doseras som 10 mg tre ganger dagligen fore maaltider hos vuxna med normal njurfunktion.

Hos aaeldre och patienter med njursvikt rekommenderas lagre startdos: 5 mg tre ganger dagligen. Vid njursvikt med CrCl 15 till 60 ml/min reduceras dosen med 75 procent.

Vid akut illamaende, inkluderande kemoterapiinducerat illamaende, ges intravenoosa doser under sjukvardens oversyn, vanligtvis 1-2 mg per kg intravenooost langsammt (minst 3 minuter).

Vid migranrelaterat illamaende: 10 mg oralt eller som intramuskulaer injektion i kombination med analgetika.

Vid gastropares: 10 mg fyra ganger dagligen (fore tre maaltider och vid senggaoendet) i kortaste nodvaandiga tid; utvaerdering av fortsatt behov sker regelbundet.

Behandlingen begransas till maximalt 5 dagar vid akuta tillstaand. Vid kroniska indikationer bor behandlingsbehovet utvaaarderas regelbuundet och behandlingstiden begransas till maximalt tre maanader for att minimera risken for tardiv dyskinesi. Metoklopramid injektioner ges alltid langsammt intravenooost for att undvika dystoni och hypotoni.

Vanliga biverkningar

Metoklopramid kan orsaka trotthet, daasighet och rastloshet, saerskilt i borjan av behandlingen. Diarree och magbesvaar forekommer. Hos en del patienter kan laakemedlet ge extrapyramidala reaktioner - ofrivilliga muskelrorelser, krampaktiga roatoner (dystoni) eller stelhet - vilka aer vanligare hos unga patienter och vid hoga doser.

Allvarliga biverkningar

Tardiv dyskinesi - ofrivilliga, repetitiva ansiktsrorelser - kan uppstaa vid laangvarig anvandning och kan bli bestaaende aeven efter utsaattning. Risken okar med behandlingstid och dos. Malignt neuroleptikasyndrom aer ett saallsynt men livshotande tillstaand med hog feber, muskelstelhet och medvetandestorning som kraever omedelbar sjukvaard. Kontakta laaakare omedelbart vid ofrivilliga muskelrorelser, hog feber eller kraftig muskelstelhet.

Metoklopramid ska inte anvandas laangvarigt pa grund av risken for tardiv dyskinesi. Informera din laaakare om du har epilepsi, Parkinsons sjukdom, nedsatt njurfunktion eller tar laakemedel som paverkar CNS. Undvik under graviditetens sista trimester och vid amning. Laakemedlet kan ge daasighet - var forsiktig vid bilkorning och maskinanvaandning, saarkilt i borjan av behandlingen.

Metoklopramid aer kontraindicerat vid gastrointestinal blodning, mekanisk tarmobstruktion eller perforation av magtarmkanalen, da prokinetika kan forvaarra dessa tillstaand och ge allvarliga komplikationer. Feokromocytom aer en absolut kontraindikation, da metoklopramid kan utloesa en hypertensiv kris via frisaattning av katekolaminer fran binjuremedullan.

Laakemedlet aer kontraindicerat vid Parkinsons sjukdom och hos patienter som behandlas med levodopa eller dopaminagonister, da metoklopramid blockerar dopaminreceptorer och kan orsaka dramatisk forsamring av parkinsonssymtom. Laangvarig anvandning (over tre maanader) bor undvikas pa grund av okad risk for tardiv dyskinesi. Epilepsi aer en relativ kontraindikation pa grund av okad kramprisk.

Svaar njursvikt (CrCl under 15 ml/min) kraever dosreduktion pa grund av minskad utsondring. Metoklopramid bor ej ges till nyfoodda pa grund av okad risk for methemoglobinaemi. Kombination med neuroleptika (antipsykotika) okar risken for extrapyramidala reaktioner markant. Graviditet, saerskilt foersta trimestern och sista trimestern, kraever laakarord fore anvandning.