Mirena IUS

Mirena aer ett hormonellt intrauterint system (IUS) som frisaetter levonorgestrel direkt i livmodern. Det ger laangtidsverksamt graviditetsskydd i upp till atta ar och aer oocksaa godkaant for behandling av rikliga menstruationer och som gestagentillaaegg vid hormonell substitutionsterapi.

Lokal gestageneffekt med minimal systemisk paverkan

Mirena frisaatter 20 mikrogram levonorgestrel per dygn initialt, vilket avtar till ungefar 10 mikrogram per dygn mot slutet av den godkaanda femte anvandningsaren (tidigare angett som fem ar; nu godkaant upp till atta ar). Den lokala frisattningen ger hoeg gestagenkoncentration i endometriet med minimal systemisk absorption, vilket aer anledningen till att Mirena ger faerre systemiska hormonella biverkningar aaen perorala hormonella preventivmedel.

Preventiva och terapeutiska verkningsmekanismer

Mirena verkar via flera kompletterand mekanismer. Levonorgestrel fortjocker cervixslemman, vilket hindrar spermiernas vaeg till aggerlet. Det tunnar ut endometriet, vilket oocksaa haaemmar implantation. Ovulation haemmas inte alltid, till skillnad fran kombinerade p-piller. Den uttalade lokala gestageneffekten pa endometriet minskar menstruationsblodningen avsevaart och kan ge amenorree.

Indikaticoner utover preventivmedel

Utover graviditetsskydd aer Mirena godkaant for behandling av idiopatisk menorragi (rikliga menstruationer) och som gestagentillaaegg i kombination med oestrogen vid klimakteriell hormonsubstitution hos kvinnor med kvarvarande livmoder. Det aer ett vaerdefullt alternativ for kvinnor som vill ha laangtidsverksamt preventivmedel med samtiigt gynekologisk behovsbehandling.

Mirena insattes i livmodern av en utbildad laaakare eller barnmorska under aseptiska betingelser. Ingreppet tar vanligtvis faa minuter men kan upplevas som obehagligt med kramplika smaartor. Smaaertlindring med ibuprofen eller paracetamol kan tas i farvaaag for att minska obehaget.

Efter insaattning

En kontrollundersokning genomfors vanligtvis fyra till tolv veckor efter insattningen for att bekrafta korrekt placering och kontrollera traadarna. Daerefter rekommenderas arliga kontroller. Kontrollera sjalv traadar after varje menstruation for att bekraftfa att Mirena sitter pa plats. Om du inte kan kaenna traadar, kontakta din laaakare.

Blodningsforandringar de foersta maanaderna

Oregelbundna blodningar och smetningar aer normalt under de foersta tre till sex maanaderna efter insattning. Dessa avtar gradvis i de flesta fall. Ungefar 20 procent av anvandarna far amenorre (utebliven mens) efter ett ars anvandning, vilket aer forvaaantat och ofarligt. Informera din laaakare om blodningarna aer kraftiga, orsakar smarta eller inte forbattras over tid.

Bytte och borttagning

Mirena kan sitas kvar i upp till atta ar. Det kan naarsomhelst tas bort av laaakare eller barnmorska om graviditet oenskas eller om behandlingen avbryts. Fertiliteten aterstaalls snabbt efter borttagning, i regel inom en till tva menscykler.

Mirena frisaatter 20 mikrogram levonorgestrel per dygn initialt fran det hormonreservoar pa 52 mg. Frisattningshastigheten minskar gradvis med tid till ungefar 10 mikrogram per dygn mot slutet av godkaand anvandningstid.

Mirena aer godkaant for anvandning i upp till atta ar for preventivandamal. For behandling av menorragi (rikliga menstruationer) och som gestagentillaaegg vid HRT kvarstaller godkaannandet oocksaa. Graviditetsskyddet aer oaomedelbart efter insattning om den saetts in vid menstruationens foersta sju dagar. Vid insattning vid annan tidpunkt kravver de foersta sju dagarna kompletterande preventivmedel.

Mirena insaatts i uterinkaviteten av utbildad vaardpersonal under aseptiska betingelser. Regelbuunden arlig kontroll och traadkontroll efter varje menstruation rekommenderas. Levonorgestrel-nivaan i blodet aer laag och systemiska biverkningar aer daerfor ovanligare aaen vid perorala hormonella preventivmedel.

Vanliga biverkningar

Under de foersta maanaderna efter insattning aer oregelbundna blodningar och smetningar mycket vanliga och bor forvaaantas. Brostspanning, huvudvaerk, akne och humorphaverkan kan forekoma till foljd av det laaga systemetiska gestagenupptaget. Kraampor och obehag i livmodern forekommer saerkilt direkt efter insattning. Funktionella ovariella cystor aer vanligare med Mirena aaen utan hormonell preventivmetod, men loser sig vanligtvis spontant.

Allvarliga biverkningar

Perforation av livmodern vid insaattning aer en sallsynt men allvarlig komplikation som kraever omedelbar medicinsk bedomning. Ektopisk graviditet (utomkvinnlig havandeskap) maste alltid beaktas vid graviditet hos Mirena-anvandare, da implantation utanfor livmodern aer overrepresenterat jamfort med onskade graviditeter utan preventivmedel. Baaeckeninfektioner aer avsevaart okaad risk de foersta veckorna efter insattning.

Kontrollera traadar regelbuundet efter varje menstruation. Kontakta laaakare omedelbart vid onormala eller kraftiga blodningar, uttalad buksmarta, feber, missfargad flytning eller om du misstanker att Mirena har aaandrat laege. Vid graviditet under Mirena-anvandning maste ektopisk graviditet uteslutas skyndsamt. Inte laamplig for kvinnor med aktiva baeckeninfektioner.

Mirena aer kontraindicerat vid bekraftad eller misstankt graviditet. Akuta eller recidiverande baaeckeninfektioner, inklusive salpingit och endometrit, aer absoluta kontraindikationer da Mirena kan foorvaeraa infektionsforloppet och bidra till spridning. Cervixcancer och endometriemalignitett forbjuder insattning.

Odiagnostiserad genital blodning kravver utredning fore insattning. Strukturella livmodersabnormiteter som medfodda missbildningar eller myom som deformerar uterinkaviteten forbjuder korrekt placering. Svaar leversjukdom och leveradenom aer kontraindikationer pa grund av gestagenmetabolism. Kaand overkanlighet mot levonorgestrel eller nagot hjalpamne forbjuder anvandning.

Brostcancer och hormonsensitiva genitala maligniteter aer absoluta kontraindikationer. Tillstand med patagligt okaad infektionskaaenslighet, inklusive AIDS och immunosuppressiv behandling, okar risken for komplikationer och kravver noggran medicinsk bedomning. Postpartal insattning bor senarelaaggas om komplikationer forelag under forlossning.