Mirena IUS

Mirena aer ett hormonellt intrauterint system (IUS) som frisaetter levonorgestrel direkt i livmodern.

Det ger långtidsverksamt graviditetsskydd i upp till åtta år och aer också godkänt för behandling av rikliga menstruationer och som gestagentilläegg vid hormonell substitutionsterapi.

Lokal gestageneffekt med minimal systemisk påverkan

Mirena frisätter 20 mikrogram levonorgestrel per dygn initialt, vilket avtar till ungefär 10 mikrogram per dygn mot slutet av den godkända femte användningsåren (tidigare angett som fem år; nu godkänt upp till åtta år).

Den lokala frisättningen ger hoeg gestagenkoncentration i endometriet med minimal systemisk absorption, vilket aer anledningen till att Mirena ger faerre systemiska hormonella biverkningar äen perorala hormonella preventivmedel.

Preventiva och terapeutiska verkningsmekanismer

Mirena verkar via flera kompletterand mekanismer. Levonorgestrel förtjocker cervixslemman, vilket hindrar spermiernas vaeg till äggerlet. Det tunnar ut endometriet, vilket också häemmar implantation.

Ovulation haemmas inte alltid, till skillnad från kombinerade p-piller. Den uttalade lokala gestageneffekten på endometriet minskar menstruationsblödningen avsevärt och kan ge amenorré.

Indikaticoner utöver preventivmedel

Utöver graviditetsskydd aer Mirena godkänt för behandling av idiopatisk menorragi (rikliga menstruationer) och som gestagentilläegg i kombination med oestrogen vid klimakteriell hormonsubstitution hos kvinnor med kvarvarande livmoder.

Det aer ett vaerdefullt alternativ för kvinnor som vill ha långtidsverksamt preventivmedel med samtiigt gynekologisk behovsbehandling.

Mirena insättes i livmodern av en utbildad läkare eller barnmorska under aseptiska betingelser. Ingreppet tar vanligtvis få minuter men kan upplevas som obehagligt med kramplika smärtor.

Smäertlindring med ibuprofen eller paracetamol kan tas i farväg för att minska obehaget.

Efter insättning

En kontrollundersökning genomförs vanligtvis fyra till tolv veckor efter insättningen för att bekräfta korrekt placering och kontrollera trådarna. Daerefter rekommenderas årliga kontroller.

Kontrollera själv trådar after varje menstruation för att bekräftfa att Mirena sitter på plats. Om du inte kan kaenna trådar, kontakta din läkare.

Blödningsförandringar de foersta månaderna

Oregelbundna blödningar och smetningar aer normalt under de foersta tre till sex månaderna efter insättning. Dessa avtar gradvis i de flesta fall.

Ungefär 20 procent av användarna får amenorré (utebliven mens) efter ett års användning, vilket aer förväntat och ofarligt.

Informera din läkare om blödningarna aer kraftiga, orsakar smärta eller inte förbättras över tid.

Bytte och borttagning

Mirena kan sitas kvar i upp till åtta år. Det kan närsomhelst tas bort av läkare eller barnmorska om graviditet oenskas eller om behandlingen avbryts.

Fertiliteten återställs snabbt efter borttagning, i regel inom en till två menscykler.

Mirena frisätter 20 mikrogram levonorgestrel per dygn initialt från det hormonreservoar på 52 mg.

Frisättningshastigheten minskar gradvis med tid till ungefär 10 mikrogram per dygn mot slutet av godkänd användningstid.

Mirena aer godkänt för användning i upp till åtta år för preventivändamål. För behandling av menorragi (rikliga menstruationer) och som gestagentilläegg vid HRT kvarstaller godkännandet också.

Graviditetsskyddet aer oaomedelbart efter insättning om den saetts in vid menstruationens foersta sju dagar.

Vid insättning vid annan tidpunkt krävver de foersta sju dagarna kompletterande preventivmedel.

Mirena insätts i uterinkaviteten av utbildad vårdpersonal under aseptiska betingelser. Regelbunden årlig kontroll och trådkontroll efter varje menstruation rekommenderas.

Levonorgestrel-nivån i blodet aer låg och systemiska biverkningar aer daerför ovanligare äen vid perorala hormonella preventivmedel.

Vanliga biverkningar

Under de foersta månaderna efter insättning aer oregelbundna blödningar och smetningar mycket vanliga och bör förväntas.

Bröstspänning, huvudvaerk, akne och humörphåverkan kan förekoma till följd av det låga systemetiska gestagenupptaget. Krämpor och obehag i livmodern förekommer saerkilt direkt efter insättning.

Funktionella ovariella cystor aer vanligare med Mirena äen utan hormonell preventivmetod, men löser sig vanligtvis spontant.

Allvarliga biverkningar

Perforation av livmodern vid insättning aer en sällsynt men allvarlig komplikation som kraever omedelbar medicinsk bedömning.

Ektopisk graviditet (utomkvinnlig havandeskap) måste alltid beaktas vid graviditet hos Mirena-användare, då implantation utanför livmodern aer överrepresenterat jämfört med önskade graviditeter utan preventivmedel.

Bäeckeninfektioner aer avsevärt ökad risk de foersta veckorna efter insättning.

Kontrollera trådar regelbundet efter varje menstruation.

Kontakta läkare omedelbart vid onormala eller kraftiga blödningar, uttalad buksmärta, feber, missfärgad flytning eller om du misstänker att Mirena har ändrat laege.

Vid graviditet under Mirena-användning måste ektopisk graviditet uteslutas skyndsamt. Inte lämplig för kvinnor med aktiva baeckeninfektioner.

Mirena aer kontraindicerat vid bekräftad eller misstänkt graviditet.

Akuta eller recidiverande bäeckeninfektioner, inklusive salpingit och endometrit, aer absoluta kontraindikationer då Mirena kan förvaera infektionsförloppet och bidra till spridning.

Cervixcancer och endometriemalignitett förbjuder insättning.

Odiagnostiserad genital blödning krävver utredning före insättning.

Strukturella livmodersabnormiteter som medfödda missbildningar eller myom som deformerar uterinkaviteten förbjuder korrekt placering.

Svår leversjukdom och leveradenom aer kontraindikationer på grund av gestagenmetabolism. Känd överkänlighet mot levonorgestrel eller något hjälpämne förbjuder användning.

Bröstcancer och hormonsensitiva genitala maligniteter aer absoluta kontraindikationer.

Tillstånd med påtagligt ökad infektionskäenslighet, inklusive AIDS och immunosuppressiv behandling, ökar risken för komplikationer och krävver noggran medicinsk bedömning.

Postpartal insättning bör senareläggas om komplikationer förelåg under förlossning.