Omeprazol och gallsten: evidensläget ur ett läkarperspektiv

Jag får ofta frågan från patienter om omeprazol kan ge gallsten. Det korta svaret: det finns inga starka belägg för ett direkt orsakssamband.

Gallsten bildas när kolesterol eller bilirubin kristalliserar i gallblåsan. De etablerade riskfaktorerna är:

• Övervikt och fetma — den enskilt viktigaste riskfaktorn
• Ålder över 40 år — risken ökar progressivt
• Kvinnligt kön — östrogen driver upp kolesterolhalten i gallan
• Snabb viktnedgång — rubbar gallans sammansättning
• Ärftlighet — genetisk predisposition är väldokumenterad

Omeprazol nämns inte som riskfaktor i FASS, EMA:s produktresumé eller Läkemedelsverkets rekommendationer.

Jag ser inte heller gallsten som en klinisk konsekvens av PPI-behandling hos mina patienter. Dock har några enstaka studier undersökt en teoretisk koppling, som jag går igenom nedan.

Den vetenskapliga evidensen kring PPI och gallsten är begränsad och inkonsekvent:

• Observationsstudier har i enstaka fall rapporterat en svag statistisk korrelation mellan PPI-användning och gallblåsekirurgi — men observationell data kan inte fastställa kausalitet
• En dansk kohortstudie fann en marginell riskökning för kolecystektomi hos PPI-användare, men författarna noterade att störfaktorer (confounders) sannolikt bidrog till resultatet
• Randomiserade kontrollerade studier har inte undersökt gallsten som utfallsmått vid omeprazolbehandling
• Varken FASS eller EMA listar gallsten som en känd biverkning

Det är avgörande att skilja mellan korrelation och kausalitet. Patienter som förskrivs PPI har ofta andra riskfaktorer för gallsten: övervikt, högre ålder och polyfarmaci.

Dessa faktorer kan mycket väl förklara det observerade statistiska sambandet utan att omeprazol i sig är den utlösande faktorn.

Trots avsaknaden av övertygande evidens har forskare diskuterat tänkbara biologiska mekanismer:

• Förändrad gallblåsemotilitet — hypotesen är att minskad syra kan påverka frisättningen av kolecystokinin (CCK), det hormon som driver gallblåsans kontraktion. Sämre tömning kan teoretiskt gynna stenbildning
• Förändrad tarmflora — PPI påverkar det gastrointestinala mikrobiomet, vilket i sin tur kan modulera gallsaltmetabolismen
• Kalciumabsorption — lägre magsyranivåer kan reducera kalciumupptaget, och kalcium ingår i gallans kemiska sammansättning

Dessa mekanismer är spekulativa och har inte bekräftats i robusta interventionsstudier. Den kliniska relevansen bedömer jag som minimal.

Om du trots detta utvecklar symtom förenliga med gallbesvär under pågående behandling bör du utredas med ultraljud.

Oavsett PPI-behandling bör du känna till de typiska symtomen på gallsten. Många patienter har asymtomatiska stenar som aldrig behöver behandlas, men när besvär uppstår ser bilden ut så här:

• Gallstenskolik — intensiv, krampliknande smärta i epigastriet eller höger övre kvadrant som strålar mot ryggen eller höger skulderblad. Varar trettio minuter till flera timmar
• Illamående och kräkningar — ofta i direkt anslutning till ett anfall
• Smärta efter fettrik mat — gallblåsan kontraheras kraftigt efter fettintag
• Feber och frossa — tyder på kolecystit, det vill säga inflammation i gallblåsan
• Ikterus (gulsot) — gulaktig hud och sklerer signalerar att en sten blockerar gallgången

Sök akut vård vid intensiv buksmärta med feber.

Gallstensanfall kan kliniskt förväxlas med magsår eller reflux, och korrekt diagnostik med ultraljud och blodprover är avgörande.

Behandlingsstrategin beror på symtombörda och komplikationsrisk:

• Exspektans — asymtomatiska gallstenar kräver i normalfallet ingen åtgärd
• Laparoskopisk kolecystektomi — standardingrepp vid återkommande kolik. Utförs via titthålskirurgi med vanligtvis en övernattning
• ERCP — endoskopisk extraktion av stenar i gallgången
• Ursodeoxicholsyra (UDCA) — medicinsk upplösning av små kolesterolstenar. Sällan använd på grund av lång behandlingstid och hög recidivfrekvens

Livsstilsåtgärder för att minska gallstensrisken:

• Bibehåll stabil kroppsvikt — undvik drastiska bantningskurer
• Ät regelbundna måltider och undvik långa fasteperioder
• Öka fiberintaget och begränsa mättat fett
• Motionera regelbundet — fysisk aktivitet förbättrar gallblåsetömningen

Om du har både gallsten och en indikation för omeprazol, diskutera strategin med din läkare. Att avbryta en nödvändig syrahämmande behandling på grund av ogrundad oro för gallsten är sällan motiverat.

Om du har gallbesvär och samtidigt behöver syrahämning kan vi överväga flera alternativ:

• H2-receptorblockerare (t.ex. famotidin) — en annan mekanism som kan räcka vid mildare reflux
• Antacida (t.ex. Novalucol, Rennie) — snabb men kortvarig lindring utan påverkan på långsiktig syraproduktion
• Alginatpreparat (t.ex. Gaviscon) — bildar en fysisk barriär ovanpå magsäcksinnehållet, lämpligt vid lindrig reflux
• Livsstilsåtgärder — höjd huvudända, undvikande av sena måltider och viktnedgång vid övervikt

Det är viktigt att förstå att om du har en tydlig medicinsk indikation för omeprazol — exempelvis verifierat magsår eller svår refluxesofagit — bör du inte sätta ut behandlingen på grund av oro för gallsten utan att först diskutera det med din förskrivare.

Nyttan av behandlingen överväger i de allra flesta fall den hypotetiska risken. Mer om läkemedlet finns i vår biverkningsartikel.