Ramipril

Vad ar Ramipril och hur verkar det?

Ramipril ar en ACE-hämmare (angiotensinkonverterande enzymhämmare) som ar ett av de mest foreskrivna lakemedlen for hjart-karlsjukdomar. Ramipril blockerar enzymet ACE, vilket leder till minskad bildning av angiotensin II, ett hormon som drar ihop blodkarlen och okar blodtrycket. Genom att minska blodkarlsmotstandet sänker Ramipril blodtrycket och minskar hjärtats arbetsbelastning.

Indikationer och anvandningsomraden

Ramipril ar indicerat for behandling av högt blodtryck (hypertoni), hjartsvikt efter hjartattack, och njursjukdom vid diabetes (diabetesnefropati). Det ar ocksa godkant for sekundarpreventivt bruk hos patienter som har hog risk for hjartattack eller stroke pa grund av befintlig hjart-karlsjukdom. Ramipril minskar risken for hjartattack, stroke och kardiovaskulara dodsfall hos hograskipatienter, vilket visats i stora kliniska studier.

Klinisk evidens och ändamalsenlighet

HOPE-studien, en av de storsta kardiovaskulara preventionsstudierna, visade att ramipril reducerade risken for hjartattack, stroke och kardiovaskulard od med 20-25 procent hos hograskipatienter. Preparet har en bevisad njurskyddande effekt vid diabetesnefropati och ar forstahandspreparat i svenska behandlingsriktlinjer for hypertoni och hjartsvikt efter hjartattack.

Hur du tar Ramipril

Ramipril tas en gang dagligen, helst vid samma tid varje dag. Tabletten sväljs hel med vatten och kan tas oavsett maltid. Det ar viktigt att ta Ramipril regelmarkssigt aven nar du mar bra och inte har nagra symtom, eftersom hog blodtryck ofta ar asymptomatiskt. Avbryt aldrig behandlingen pa eget initiativ utan att konsultera din lakare.

Inledning av behandlingen och dostitrering

Nar Ramipril insatts kan blodtrycket sjunka kraftigt, sarskilt efter den forsta dosen, hos patienter som ar dehydrerade, saltrestringerade eller tar diuretika. For att minska denna risk borjas behandlingen ofta med en lag dos, vanligtvis 1,25-2,5 mg, som sedan okasgraduellt under de forsta veckorna. Blodtrycket och njurfunktionen bor kontrolleras efter de forsta veckornas behandling.

Kombinationsbehandling och langtidsanvandning

Ramipril kombineras ofta med andra blodtrycksankande lakemedel, sasom kalciumantagonister, tiaziddiuretika eller betablockerare, for optimal blodtryckskontroll. Kombinationen med kaliumsparande diuretika (t.ex. spironolakton) ska anvandas med forsiktighet pa grund av risk for hyperkalemi. Regelbunden kontroll av njurfunktion, elektrolyter och blodtryck rekommenderas under langtidsbehandling.

Ramipril doseras beroende pa indikation och individuell respons.

For hypertoni ar startdosen vanligtvis 2,5 mg en gang dagligen. Dosen kan okas till 5 mg efter tva till fyra veckors behandling, och vid behov vidare till 10 mg per dag som ar den vanligtvis hogsta rekommenderade dosen.

For hjartsvikt efter hjartattack borjas vanligtvis med 2,5 mg tva ganger dagligen under de forsta dagarna, som sedan okasgraduellt under veckorna till en maltdos pa 5 mg tva ganger dagligen (10 mg totalt per dag) om tolererat.

For kardiovaskulaer prevention hos hograskipatienter rekommenderas en underhallsdos pa 10 mg en gang dagligen.

Vid diabetesnefropati ges 1,25-5 mg en gang dagligen beroende pa blodtrycksrespons och njurfunktion.

Dosanpassning vid njurinsufficiens: Vid GFR under 60 ml/min ska dosen reduceras. Vid GFR under 30 ml/min ar maxdosen vanligtvis 5 mg per dag. Aldre patienter krav ofta lagre startdoser pa grund av okad risk for hypotoni och njurpaverkan.

Vanliga biverkningar

Den vanligaste biverkningen av Ramipril ar en torr, retningshos ta som forekommer hos upp till 20 procent av patienterna. Hostan beror pa ansamling av bradykinin i luftvagarna och forsvainner vanligtvis nar behandlingen avslutas. Yrsel och trotthet, sarskilt i borjan av behandlingen, ar ocksa vanliga och beror pa blodtrycksankning. Huvudvark och mag-tarmproblem rapporteras av en del patienter.

Allvarliga biverkningar

Angiodem (plotslig svallnad i ansikte, lappar, tunga eller strupe) ar en sallsynt men livshotande biverkning som krav omedelbar medicinsk hjalp. Hyperkalemi (forhojt kalium) kan uppsta, sarskilt hos patienter med njursjukdom eller vid kombination med kaliumsparande diuretika. Njurfunktionsforsamring kan forekomma, framst hos patienter med njurartarstenos. Neutropeni och agranulocytos ar sallsynta men allvarliga komplikationer.

Ramipril ar kontraindicerat vid angiodem orsakad av tidigare ACE-hämmare. Kombinationen med aliskiren ar kontraindicerad vid diabetes eller njursvikt. Kontrollera njurfunktion och kalium regelbundet, sarskilt under de forsta manadernas behandling och vid dosokning. Ramipril ar teratogent och absolut kontraindicerat under graviditet; effektiv preventivmedelsanvandning kravs for fertila kvinnor. Informera din lakare om alla lakemedel du tar, sarskilt kaliumsparande diuretika, NSAID-preparatoch litium.

Ramipril (ACE-hämmare) ar absolut kontraindicerat vid hereditart eller idiopatiskt angiodem, samt vid angiodem utlost av tidigare ACE-hämmaranvandning. Risken for livshotande angiodem ar kraftigt forhojd hos dessa patienter och alternativa blodtrycksankande lakemedel ska valjas.

Kombinationen av ramipril med aliskiren ar kontraindicerat hos patienter med diabetes mellitus eller njurinsufficiens (GFR under 60 ml/min), pa grund av okad risk for njursvikt, hyperkalemi och hypotoni. Dubbel blockad av renin-angiotensinsystemet (t.ex. ramipril + angiotensinreceptorblockerare) ska undvikas pa grund av liknande risker.

Ramipril ar absolut kontraindicerat under graviditet pa grund av teratogena effekter, framst under andra och tredje trimestern dar det kan orsaka allvarliga njurskador och dodsfall hos fostret. Amning avradas under behandling. Kand overkanlighet mot ramipril, andra ACE-hämmare eller nagot hjalpamne ar ocksa en kontraindikation. Svart njurinsufficiens (GFR under 10 ml/min) och bilateral njurartarsenos krav sarskild forsiktighet och specialistbedomning.