Ramipril

Vad är Ramipril och hur verkar det?

Ramipril är en ACE-hämmare (angiotensinkonverterande enzymhämmare) som är ett av de mest föreskrivna läkemedlen för hjärt-kärlsjukdomar.

Ramipril blockerar enzymet ACE, vilket leder till minskad bildning av angiotensin II, ett hormon som drar ihop blodkärlen och ökar blodtrycket.

Genom att minska blodkärlsmotståndet sänker Ramipril blodtrycket och minskar hjärtats arbetsbelastning.

Indikationer och användningsområden

Ramipril är indicerat för behandling av högt blodtryck (hypertoni), hjärtsvikt efter hjärtattack, och njursjukdom vid diabetes (diabetesnefropati).

Det är också godkänt för sekundarpreventivt bruk hos patienter som har hög risk för hjärtattack eller stroke på grund av befintlig hjärt-kärlsjukdom.

Ramipril minskar risken för hjärtattack, stroke och kardiovaskulära dödsfall hos högraskipatienter, vilket visats i stora kliniska studier.

Klinisk evidens och ändamalsenlighet

HOPE-studien, en av de största kardiovaskulära preventionsstudierna, visade att ramipril reducerade risken för hjärtattack, stroke och kardiovaskulard od med 20-25 procent hos högraskipatienter.

Preparet har en bevisad njurskyddande effekt vid diabetesnefropati och är förstahandspreparat i svenska behandlingsriktlinjer för hypertoni och hjärtsvikt efter hjärtattack.

Hur du tar Ramipril

Ramipril tas en gång dagligen, helst vid samma tid varje dag. Tabletten sväljs hel med vatten och kan tas oavsett måltid.

Det är viktigt att ta Ramipril regelmarkssigt även när du mår bra och inte har några symtom, eftersom hög blodtryck ofta är asymptomatiskt.

Avbryt aldrig behandlingen på eget initiativ utan att konsultera din läkare.

Inledning av behandlingen och dostitrering

När Ramipril insatts kan blodtrycket sjunka kraftigt, särskilt efter den första dosen, hos patienter som är dehydrerade, saltrestringerade eller tar diuretika.

För att minska denna risk börjas behandlingen ofta med en lag dos, vanligtvis 1,25-2,5 mg, som sedan ökasgraduellt under de första veckorna.

Blodtrycket och njurfunktionen bör kontrolleras efter de första veckornas behandling.

Kombinationsbehandling och långtidsanvändning

Ramipril kombineras ofta med andra blodtrycksänkande läkemedel, såsom kalciumantagonister, tiaziddiuretika eller betablockerare, för optimal blodtryckskontroll.

Kombinationen med kaliumsparande diuretika (t.ex. spironolakton) ska användas med försiktighet på grund av risk för hyperkalemi.

Regelbunden kontroll av njurfunktion, elektrolyter och blodtryck rekommenderas under långtidsbehandling.

Ramipril doseras beroende på indikation och individuell respons.

För hypertoni är startdosen vanligtvis 2,5 mg en gång dagligen.

Dosen kan ökas till 5 mg efter två till fyra veckors behandling, och vid behov vidare till 10 mg per dag som är den vanligtvis högsta rekommenderade dosen.

För hjärtsvikt efter hjärtattack börjas vanligtvis med 2,5 mg två gånger dagligen under de första dagarna, som sedan ökasgraduellt under veckorna till en måltdos på 5 mg två gånger dagligen (10 mg totalt per dag) om tolererat.

För kardiovaskulaer prevention hos högraskipatienter rekommenderas en underhållsdos på 10 mg en gång dagligen.

Vid diabetesnefropati ges 1,25-5 mg en gång dagligen beroende på blodtrycksrespons och njurfunktion.

Dosanpassning vid njurinsufficiens: Vid GFR under 60 ml/min ska dosen reduceras. Vid GFR under 30 ml/min är maxdosen vanligtvis 5 mg per dag.

Äldre patienter krav ofta lägre startdoser på grund av ökad risk för hypotoni och njurpåverkan.

Vanliga biverkningar

Den vanligaste biverkningen av Ramipril är en torr, retningshos ta som förekommer hos upp till 20 procent av patienterna.

Hostan beror på ansamling av bradykinin i luftvägarna och försvainner vanligtvis när behandlingen avslutas.

Yrsel och trötthet, särskilt i början av behandlingen, är också vanliga och beror på blodtrycksänkning. Huvudvärk och mag-tarmproblem rapporteras av en del patienter.

Allvarliga biverkningar

Angiodem (plötslig svallnad i ansikte, lappar, tunga eller strupe) är en sällsynt men livshotande biverkning som krav omedelbar medicinsk hjälp.

Hyperkalemi (förhöjt kalium) kan uppstå, särskilt hos patienter med njursjukdom eller vid kombination med kaliumsparande diuretika.

Njurfunktionsforsamring kan förekomma, främst hos patienter med njurartarstenos. Neutropeni och agranulocytos är sällsynta men allvarliga komplikationer.

Ramipril är kontraindicerat vid angiodem orsakad av tidigare ACE-hämmare. Kombinationen med aliskiren är kontraindicerad vid diabetes eller njursvikt.

Kontrollera njurfunktion och kalium regelbundet, särskilt under de första månadernas behandling och vid dosökning.

Ramipril är teratogent och absolut kontraindicerat under graviditet; effektiv preventivmedelsanvändning krävs för fertila kvinnor.

Informera din läkare om alla läkemedel du tar, särskilt kaliumsparande diuretika, NSAID-preparatoch litium.

Ramipril (ACE-hämmare) är absolut kontraindicerat vid hereditart eller idiopatiskt angiodem, samt vid angiodem utlost av tidigare ACE-hämmaranvändning.

Risken för livshotande angiodem är kraftigt förhöjd hos dessa patienter och alternativa blodtrycksänkande läkemedel ska valjas.

Kombinationen av ramipril med aliskiren är kontraindicerat hos patienter med diabetes mellitus eller njurinsufficiens (GFR under 60 ml/min), på grund av ökad risk för njursvikt, hyperkalemi och hypotoni.

Dubbel blockad av renin-angiotensinsystemet (t.ex. ramipril + angiotensinreceptorblockerare) ska undvikas på grund av liknande risker.

Ramipril är absolut kontraindicerat under graviditet på grund av teratogena effekter, främst under andra och tredje trimestern där det kan orsaka allvarliga njurskador och dödsfall hos fostret.

Amning avradas under behandling. Känd överkänlighet mot ramipril, andra ACE-hämmare eller något hjälpämne är också en kontraindikation.

Svart njurinsufficiens (GFR under 10 ml/min) och bilateral njurartarsenos krav särskild försiktighet och specialistbedomning.