Atrovent

Atrovent (ipratropiumbromid) är en kortverkande antikolinergisk bronkdilaterare (SAMA, Short-Acting Muscarinic Antagonist) som används vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och i viss mån vid akuta astmaanfall som tillägg till beta-2-agonister.

Ipratropium blockerar muskarinreceptorer i luftvagarnas glatta muskulatur, vilket leder till luftrorssvidgning.

Verkningsmekanism

Ipratropium blockerar selektivt muskarinreceptorer (M3-receptorer) i luftvagsmuskulaturen och hämmar därmed acetylkolinets bronkokonstriktiva verkan.

Effekten inträeder inom 15 minuter och kvarstår i fyra till sex timmar.

Ipratropium har minimal systemisk absorption efter inhalation, vilket ger en god lokal effekt med begränsad påverkan på andra organsystem.

Indikationer och klinisk användning

Atrovent används i första hand vid KOL, där det kan ges både som anfallskuperande medicin och som regelbunden underhållsbehandling.

Det är särskildt effektivt mot den kolinergiskt medierade komponenten av luftvagsobstruktionen, som är mer utpraglad vid KOL än vid astma.

Vid akuta astmaanfall används Atrovent i kombination med salbutamol för att ge synergistisk bronkdilatation, särskildt vid uttalad bronkospasm som inte svarar tillräckligt på beta-2-agonist ensam.

Jämförelse med långverkande antikolinergika

I takt med att långverkande antikolinergika (LAMA), såsom tiotropium, umeklidinium och aklidinium, introducerats på marknaden har Atrovents roll vid underhållsbehandling av KOL minskat.

LAMA ges en gång dagligen och ger bättre och mer ihållande bronkdilatation.

Atrovent används numera framst vid akuta situationer, hos patienter med lätt KOL och vid kombinations-nebulisering med salbutamol.

Regelbunden inhalation

Atrovent inhaleras tre till fyra gånger dagligen vid regelbunden behandling. Skaka inhalatorn före varje dos.

Andas ut fullständigt, slut läpparna fast runt munstycket och tryck ned inhalatorn samtidigt som du andas in djupt och jämnt.

Hald andan i tio sekunder om möjligt för att maximera depositionen i luftvägarna. Skölj munnen med vatten efter inhalation för att minska systemisk absorption.

Vid akuta tillstånd

Vid akut bronkospasm kan två till fyra puffar ges initialt, och vid otillräcklig respons kan upprepning ske efter 15 till 30 minuter.

Vid svår KOL-exacerbation används Atrovent ofta via nebulisator i kombination med salbutamol.

Atrovent är en kompletterande behandling vid akuta astmaanfall och ska kombineras med, inte ersätta, salbutamol som är forstahands akutmedicin.

Teknik vid nebulisering

När Atrovent ges via nebulisator används losningskoncentrater (250 mikrogram/ml). Undvik att nebulisat sprutar mot ögonen, då det kan orsaka mydriasis och okuläer hypertension.

Använd munstycksnebulisator hellre än masknebulisator när möjligt för att minska risken för ogonn kontakt.

Atrovent inhalationsspray ger 20 mikrogram per puff.

Rekommenderad dos vid KOL är 2 puffar (40 mikrogram) tre till fyra gånger dagligen; vid behov kan dosen ökas till 4 puffar (80 mikrogram) tre gånger dagligen.

Maximal dygnsdos är 12 puffar (240 mikrogram).

Ipratropium-nebulisatorlosning finns i koncentrationerna 250 mikrogram/ml (enhetsflaskor) och ges via nebulisator tre till fyra gånger dagligen.

Vid svår exacerbation kan hojre doser behöva ges under klinisk overvakning.

Inhalatorn bör skakas före användning och munstycket bör vara korrekt placerat.

Effekten borrjar inom 15 till 30 minuter och varer i fyra till sex timmar, vilket är markant kortare än långverkande antikolinergika som tiotropium (24 timmar).

Ingen dosjustering är vanligen nöedvändig vid nedsatt njur- eller leverfunktion då systemisk absorption är minimal.

Vanliga biverkningar

Den vanligaste biverkan av Atrovent är muntorrhet, som förekommer hos en avsevärd andel av patienterna. Bitter smak, hosta, huvudvärk och illamånde rapporteras relativt ofta.

Dessa biverkningar är i allmänhet milda och bortgar ofta med fortsätt behandling eller dosjustering.

Allvarliga biverkningar

Ogonn-relaterade biverkningar kan uppstå om aerosolen oavsiktligt kommer i kontakt med ögonen: mydriasis, okuläer hypertension och akut tranvinkelglaukom med kraftig ogonvark, synstörningar och röedhet krävar omedelbar medicinsk hjalp.

Urinretention kan forekoma hos män med prostatahyperplasi på grund av antikolinerg effekt.

Paradoxal bronkospasm, det vill saga försämrad luftvagsobstruktion direkt efter inhalation, har rapporterats och krävar omedelbart terapibyte.

Försiktighet vid tranvinkelglaukom, prostatahyperplasi och urinretention på grund av antikolinerg effekt. Undvik att spraya mot ögonen då detta kan utlösa akut glaukom.

Vid akuta astmaanfall ska Atrovent kombineras med, inte ersätta, salbutamol. Rapportera omedelbart ogonvark, synstörningar eller svårigheter att kissa till läkare.

Patienter med cystisk fibros bör informera läkare då enstaka fall av gastrointestinal motilitetsstöerning har rapporterats.

Atrovent (ipratropium) är kontraindicerat hos patienter med känd okankanlighet mot ipratropium, atropin, dess derivat eller något hjälpämne.

Korsokankanlighet med andra antikolinergika kan forekoma och bör beaktas.

Preparatetet är kontraindicerat som forstahandssaval vid akut astmaanfall eller status asthmaticus, då effekten är svagare och langssammare än beta-2-agonister.

Försiktighet rekommenderas vid tranvinkelglaukom och okulär hypertension då oavsiktlig ögonkontakt med aerosolen kan utlösa akut glaukomattack.

Prostatahyperplasi och urinretention är relativa kontraindikationer på grund av antikolinerg effekt.

Patienter med cystisk fibros bör använda Atrovent med försiktighet på grund av potentiell påverkan på gastrointestinal motilitet.

Kombinationen med andra antikolinergika bör undvikas utan noggrant overvagande på grund av additiv antikolinerg påverkan och ökad risk för biverkningar.

Ipratropium bör inte användas under graviditet utan läkares bedömning, särskildt under första trimestern, då säkerhetsdata från manniskostudier är begransade.