Lantus

Lantus (insulin glargin) är ett langverkande basalinsulin som används för behandling av både typ 1- och typ 2-diabetes.

Det ger en jämn och förutsägbar insulineffekt under hela dygnet genom en enda daglig injektion, vilket förenklar diabetesbehandlingen avsevaart.

Verkningsmekanism och farmakologi

Insulin glargin skiljer sig från humaninsulin genom två aminosyrabyten i B-kedjan och ett tillägg av arginin.

Vid injektion i subkutis bildas mikroprecipitat som losos upp långsammare än vanligt insulin.

Resultatet är en kontinuerlig, jämn insulinfrisättning under ungefär 24 timmar utan tydlig toppeffekt, vilket minimerar risken för hypoglykemi.

Kliniska fördelar vid diabetesbehandling

Den peaklosa profilen ger lägre risk för nattlig hypoglykemi jämfört med NPH-insulin.

Studier har visat att patienter som byter till Lantus upplever bättre glykemisk kontroll med färre hypoglykemiepisoder.

Den dagliga doseringen förbättrar följamligheten jämfört med preparat som kräver flera injektioner per dag.

Praktisk användning

Lantus är tillgängligt i förfyllda pennor (SoloStar) och injektionsflaskor. Det passar både nyborfande insulinbehandlade patienter och de som redan använder basal-bolusstrategi.

Preparatet lagras i kylskåp före oeppning och taal rumstemperatur upp till 28 dagar efter oeppning.

Indikationer och användningsområden

Lantus är indicerat vid typ 1-diabetes som en del av basal-bolusregim med måltidinsulin, samt vid typ 2-diabetes när oral antidiabetika och livsstilsförändringar inte raecker för tillräcklig blodsockerkontroll.

Det kan användas ensamt eller i kombination med måltidinsulin och/eller orala antidiabetika vid typ 2-diabetes.

Administrering och injektionsteknik

Lantus ges som subkutan injektion en gång dagligen vid ungefär samma tidpunkt varje dag, vanligtvis till natten. Lämpliga injektionsställen är buken, låret, satet och överarmen.

Det är viktigt att rotera injektionsstaallet systematiskt inom samma kroppsområde för att förebygga lipodystrofi och säkerställa jämn absorption.

Använd alltid en ny injektionsnaal vid varje injektion.

Blodsockermonitorering och uppföljning

Regelbunden blodsockerkontroll är avgörande under Lantusbehandling. Fasteblodsockret på morgonen används som guide för dostitrering.

HbA1c-målning genomfors var tredje månad till sex månad för att utvärdera den långsiktiga glykemiska kontrollen. Lantus ska inte blandas med andra insuliner i samma spruta.

Lantus ges som subkutan injektion en gång dagligen. Dosen är individuell och titreras baserat på blodsockermätningar.

För typ 2-diabetes är startdosen vanligtvis 10 enheter till natten.

Dosen ökas sedan med 2 enheter varannan till var tredje dag tills fasteblodsockret på morgonen naer målet 4-7 mmol/l.

Genomsnittlig underhållsdos varierar från 20 till över 100 enheter beroende på grad av insulinresistens och kroppsvikt.

För typ 1-diabetes används Lantus som basaldos, vanligen 40-60 procent av dygnets totala insulindos. Resterande del ges som måltidinsulin vid måltiderna.

Basal-bolusregimen kräver att patienten kan utföra blodsockerkontroll foere måltider och justera insulindoser.

SoloStar-pennan levererar 1-80 enheter per injektion i steg om 1 enhet. Pennan kyles före oeppning; oeppnad penna förvaras i rumstemperatur (upp till 25 grader) i maximalt 28 dagar.

Lantus är en klar, färglös lösning; injicera inte om lösningen är grumlig eller innehåller partiklar. Dosen justeras alltid av läkare baserat på individuell respons.

Vanliga biverkningar

Hypoglykemi är den vanligaste och viktigaste biverkan av Lantusbehandling. Symtom på lågt blodsocker inkluderar svettning, darrningar, hunger, yrsel, förvirring och hjärtklapning.

Bär alltid snabbverkande kolhydrater som druvsocker eller juice. Lokala reaktioner vid injektionsstället - rodnad, svullnad och klåda - förekommer främst under de första behandlingsveckorna.

Allvarliga biverkningar

Svår hypoglykemi med medvetsloshetsforlust eller kramper är ett medicinskt akuttillstånd och kräver omedelbar hjälp.

Lipodystrofi, det vill saga fettvävnadsförändringar vid injektionsstället, kan utvecklas om injektionerna inte roteras tillräckligt.

Systemiska allergiska reaktioner mot insulin, inklusive generell urtikaria och anafylaxi, är sällsynta men kräver omedelbar läkarvård.

**Justera aldrig dosen utan läkares ordination.

** Kontrollera blodsockret regelbuundet och var extra försiktig vid sjukdom, ökad fysisk aktivitet och alkoholintag, då dessa kan påverka insulinbehovet betydligt.

Informera alltid vårdpersonal om att du använder insulin foere ingrepp eller operationer. Förvara Lantus skyddat från barn.

Lantus (insulin glargin) är kontraindicerat hos patienter med känd okänkänlighet mot insulin glargin eller något hjälpämne i beredningen.

Aktiv hypoglykemi utgör en kontraindikation för omedelbar injektion - blodsockret måste normaliseras foere insulindosen ges.

Intravenoas tillförsel är absolut förbjuden på grund av risk för livshotande hypoglykemi; preparatet är uteslutande avsett för subkutan injektion.

Byte mellan Lantus och andra basalinsulinpreparat, inklusive andra insulin glargin-produkter (Toujeo, Abasaglar) och insulin detemir (Levemir), bör göras under nära medicinsk övervakning med tät blodsockerövervakning.

Orsaken är att olika beredningsformulat och koncentrationer kan ha skilda absorptionsprofiler.

Diabetisk ketoacidos utgör en kontraindikation för standard basalinsulinbehandling utan kompletterande ketoacidos-specifik behandling med snabbverkande insulin.

Kombinationen med tiazolidindioner (pioglitazon) ökar risken för hjärtsvikt och vätskeretention och bör användas med försiktighet.

Patienter med svar njur- och leversvikt kräver minskade insulindoser och tätare blodsockerövervakning på grund av förlängd insulinverkan.

Äldre patienter och de med otillräcklig varselblivning om hypoglykemi behöver särskild övervakning och tätare blodsockerkontroller.