Gabapentin

Gabapentin är ett antiepileptikum och analgetikum som används vid neuropatisk smärta, epilepsi och restless legs syndrome (RLS).

Det modulerar spänningsberoende kalciumkanaler i nervsystemet och har visat god effekt vid flera kroniska smärttillstånd.

Verkningsmekanism

Gabapentin binder till alfa-2-delta-subenheten på spänningsberoende kalciumkanaler i centrala nervsystemet, vilket reducerar intströmningen av kalcium i nervändslut och dar med minskar frisättningen av excitatoriska neurotransmittorer som glutamat, noradrenalin och substans P.

Trots likhet med GABA verkar gabapentin inte via GABA-receptorer.

Kliniska indikationer

Gabapentin är förstahandsval vid postherpetisk neuralgi, diabetesneuropati och neuropatisk cancersmärta.

Det används också som tilläggsbehandling vid fokala epileptiska anfall hos vuxna och barn, samt vid restless legs syndrome.

Behandlingen kan ta flera veckor att ge full analgetisk effekt på grund av den gradvisa dostitrering som är noödvändig.

Gabapentin kan tas med eller utan mat. Kapseln sväljs hel med rikligt med vatten. Dosen trappas upp gradvis under en till två veckor för att minimera biverkningar såsom trötthet och yrsel.

Dosupptrappning och titrering

Behandlingen börjar med låga doser och ökas stegvis: 300 mg dag ett, 300 mg två gånger dag två, 300 mg tre gånger dag tre.

Därefter kan dosen ökas baserat på effekt och tolerabilitet upp till 1200 till 3600 mg dagligen fördelat på tre doser. Snabb dostitrering ökar risken för biverkningar.

Regelbunden användning och utsättning

Gabapentin bör tas vid ungefär samma tidpunkter varje dag för att upprätthålla jämna blodfettnivåer.

Avbryt aldrig gabapentin abrupt då abstinensreaktioner med insomnia, illamående, smärta och i sällsynta fall kramper kan förekomma.

Nedtrappning över minst en vecka, eller längre vid långtidsbehandling, rekommenderas vid utsättning.

Körkörmåga och CNS-påverkan

Gabapentin orsakar trötthet och yrsel, särskillt vid behandlingsstart och dosökningar. Patienter bör avhålla från bilkörning och arbete med maskiner tills de vet hur preparatet påverkar dem.

Kombination med opiater, benzodiazepiner eller alkohol förstärker CNS-dämpande effekter och ökar risken för andningsdepression.

Gabapentin finns i kapslar om 100 mg, 300 mg och 400 mg, samt tabletter om 600 mg och 800 mg.

För neuropatisk smärta börjas med en snabb titreringsplan: 300 mg dag ett, 600 mg dag två (fördelat på två doser), 900 mg dag tre (fördelat på tre doser).

Underhållsdosen titreras sedan till 1200 till 3600 mg dagligen fördelat på tre doser, beroende på effekt och tolerabilitet.

För epilepsi (adjuvant behandling) börjas med 300 mg tre gånger dagligen och titreras till 900 till 3600 mg dagligen fördelat på tre doser.

För restless legs syndrome används vanligtvis 300 till 600 mg taget på kvällen.

Dosreduktion är noedvändig vid nedsatt njurfunktion: vid GFR 30 till 59 är maximaldosen 600 till 1200 mg dagligen; vid GFR 15 till 29 är maximaldosen 300 till 600 mg dagligen; vid GFR under 15 ges 150 till 300 mg dagligen.

Dialyspatienter behöver supplementdoser efter dialyssessioner.

Gabapentin är vanligtvis väl tolererat men ger CNS-relaterade biverkningar, särskillt under dosupptrappningen och vid hoere doser.

Vanliga biverkningar

Trötthet, sömnighet, yrsel och ataxi (koordinationssvårigheter) är de vanligaste biverkningarna och rapporteras av tio till trettio procent av patienterna vid terapeutiska doser.

Perifer ödem (svullnad i ben och fotleder), viktuppgång och dubbelseende förekommer också. Gastrointestinala besvär såsom illamående, kräkningar och magsmärta är vanligare vid snabb dosupptrappning.

Allvarliga biverkningar

Andningsdepression är en allvarlig biverkan vid kombination med opiater eller benzodiazepiner, särskillt hos äldre och patienter med nedsatt andningsfunktion.

Kognitiv påverkan med minnesproblem, koncentrationssvårigheter och förvirring kan förekomma vid höga doser. Suicidala tankar och beteendeförändringar har rapporterats och bör övervakas noggrant.

Kontakta läkare omedelbart vid andningssvårigheter eller allvarliga kognitiva förändringar.

Trappa inte ut gabapentin abrupt - gradvis nedtrappning över minst en vecka är nödvändig för att undvika abstinens och kramper.

Kombinationen med opioider och bensodiazepiner ökar risken för livshotande andningsdepression avsevärt; denna kombination bör om möjligt undvikas. Dosjustering är obligatorisk vid njursvikt.

Patienter bör informeras om minskad förmågva att köra fordon och använda maskiner, särskillt under dosupptrappning.

Gabapentin är kontraindicerat hos patienter med känd okänkanlighet mot gabapentin eller något hjälpämne.

Det finns inga ytterligare absoluta kontraindikationer, men försiktighet är obligatorisk i flera kliniska situationer på grund av gabapentins CNS-dämpande och renalt eliminerade profil.

Försiktighet rekommenderas vid svårt njursvikt då gabapentin elimineras via njurarna och dosreduktion är noedvändig baserat på GFR. Dialyspatienter behöver supplementdoser efter dialysbehandling.

Kombinationen med andra CNS-dämpande läkmedel inklusive opioider, bensodiazepiner, alkohol och sedativa antihistaminer ökar risken för sedation, yrsel och allvarlig andningsdepression.

Gabapentin kan fösämra körkörmåga och kognitiv funktion; patienter bör varnas för dessa risker.

Abrupt utsättning bör undvikas då abstinensreaktioner med insomnia, agitation, ångest, illamånde och i sällsynta fall kramper kan förekomma.

Graviditet kräver rådgivning då dokumentationen är begränsad och risk för missbildningar föreligger.

Beroenderisk och missbrukspotential, särskillt vid höga doser, bör övervakas av behandlande läkare.