Naproxen

Naproxen är ett icke-steroidt antiinflammatoriskt läkemedel (NSAID) med lång verkningstid som ger antiinflammatorisk, analgesisk och antipyretisk effekt.

Det inhiberar cyklooxygenas-1 och cyklooxygenas-2 och minskar därmed produktionen av prostaglandiner som medierar smärta, inflammation och feber.

Kardiovaskulär säkerhetsprofilil

I flera störe metaanalyser och observationsstudier har naproxen visat en gynnsammare kardiovaskulär profil jämfört med andra NSAID som diklofenak och ibuprofen.

Den mer uttalade trombocythämning som naproxen ger, jämförbar med lavågdos ASA, anses bidra till denna relativt fördelaktiga effekt på kardiovaskulara handelseer.

Naproxen kan därför vara att föredra hos patienter med befintliga kardiovaskulära riskfaktorer som behöver NSAID-behandling.

Lång verkningstid och bred indikation

Naproxens halveringstid på tolv till femton timmar möjliggör dosering två gånger dagligen, vilket ger bekvämare behandling vid kronisk smärta och inflammation jämfört med ibuprofen som krävar tre till fyra dagliga doser.

Det används vid ett brett spektrum av indikationer inklusive reumatoid artrit, artros, ankyloserande spondylit, akut gikt, primära dysmenorré och sporadisk smärta.

Naproxen tas oralt för behandling av akut och kronisk smärta och inflammation. Dosering och behandlingstid anpassas till indikation och individuell respons.

Administreringssätt och magskydd

Tabletten sväljs hel med riklig vatsska och bör tas i samband med mat eller mjölk för att minska gastrointestinala biverkningar.

Vid behandling av högriskpatienter som äeldre eller patienter med tidigare magsår bör ett protonpumpshämmere (PPI) läggas till för att förebygga gastrointestinala komplikationer.

Naproxen bör inte tas på tom mage.

Dosering vid akuta tillstånd

Vid akuta tillstånd som gikattack och primära dysmenorré kan en högre startdos användas för snabb smärtlindring, varefter dosen reduceras till en underhållsdos.

Naproxen ger inte omedelbar smärtlindring utan verkar över en till två timmar från intag. Vid otillräcklig effekt bör alternativa smärtbehandlingar utvärderas.

Långtidsbehandling

Vid kronisk behandling av till exempel reumatoid artrit eller artros bör läqgsta effektiva dos användas under kortast möjliga tid.

Njurfunktionen, blodtrycket och eventuella gastrointestinala symtom bör kontrolleras regelbundet.

Undvik kombination med andra NSAID då det ökar risken för biverkningar utan att ge ökad smärtlindring.

Naproxen finns i tabletter om 250 mg, 375 mg och 500 mg, samt depottabletter. För reumatoid artrit och artros är standarddosen 250-500 mg två gånger dagligen.

För akut gikt och primära dysmenorré: startdos 750-1000 mg, därefter 250-500 mg var åtta timme vid behov.

Maximaldosen är 1500 mg första dygnet vid akuta tillstånd, därefter 1000 mg dagligen. Lägsta effektiva dos under kortast möjliga tid rekommenderas vid all NSAID-behandling.

Tabletten tas med mat för att minska gastrointestinala besvär. Vid högriskpatienter (äeldre, tidigare magsår, antikoagulantiabehandling) bör ett protonpumpshämmere lägas till preventivt.

Njurfunktionen och blodtrycket bör kontrolleras regelbundet, särskilt vid långtidsbehandling.

Naproxen har längre halveringstid än ibuprofen, vilket ger förlängd analgesisk effekt men också förlängd risk vid biverkningar.

Dosjustering är nödvändig vid moderat njursvikt och naproxen är kontraindicerat vid svår njursvikt (GFR under 30 ml/min).

Gastrointestinala biverkningar

De vanligaste biverkningarna av naproxen är gastrointestinala och inkluderar dyspepsi, magsmärta, illamående, diarrea och, vid långtidsanvändning, risk för magsår och gastrointestinal blödning.

Risken för gastrointestinala komplikationer ökar med högre dos, längre behandlingstid, hög ålder och kombination med kortikosteroider eller antikoagulantia.

Protonpumpshämmere rekommenderas vid högriskpatienter.

Kardiovaskulära och renala risker

NSAID, inklusive naproxen, kan orsaka vätskererentention, blodtrycksökstring och njurpåverkan, särskilt hos patienter med befintlig njursjukdom, hjärtsvikt eller leversjukdom.

Njurfunktionen bör kontrolleras regelbundet vid långtidsbehandling.

Kardiovaskulära händelser som hjärtinfarkt och stroke är kända risker vid alla NSAID, om än naproxen visar en relativt fördelaktig profil i jämförelse med diklofenak.

Använd lägsta effektiva dos under kortast möjliga tid. Försiktighet vid hjärtsvikt, njursjukdom och hos äeldre. Protonpumpshämmere rekommenderas vid högriskpatienter.

Använd inte under sista trimestern av graviditet. Kombinera inte med andra NSAID eller ASA i anti-inflammatorisk dos.

Kontakta läkare omedelbart vid tecken på gastrointestinal blödning (svart tjärlika avföring, blod i uppkastningar).

Naproxen är kontraindicerat vid aktivt magsår, gastrointestinal blödning eller perforering.

Svår njursvikt (GFR under 30 ml/min), leversvikt och dekompenserad hjärtsvikt är absoluta kontraindikationer. Känd okänkanlighet mot naproxen, ASA eller andra NSAID utgoer en kontraindikation.

Aspirin-triad (ASA-intolerans, astma och näspolyper) är en stark kontraindikation på grund av risk för allvarlig broncospasm.

Graviditet, särskilt från vecka 20 och framför allt under tredje trimestern (efter 28 veckors gestationsalder), är en absolut kontraindikation på grund av risk för foertida slutning av ductus arteriosus och foetal njurpåverkan.

Första och andra trimestern krä risk-nytta-bedömning av läkare. Amning krä försiktighet då naproxen utsondras i bröstmjölk.

Naproxen bör inte kombineras med andra NSAID, inklusive selektiva COX-2-hämmere, på grund av additiv biverkningsrisk.

Kombinationen med warfarin och andra antikoagulantia ökar blödningsrisken och krävar nära uppföljning. Kortikosteroider i kombination med naproxen ökar gastrointestinal risk påtagligt.

Hypertoni krä nära blodtrycksövervakning under naproxenbehandling.