Hjärt-kärlsjukdom och hypertoni – behandling online

Hypertoni, eller högt blodtryck, är den vanligaste kroniska sjukdomen i Sverige och en av de starkaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom.

Enligt Socialstyrelsen har ungefär 27 procent av den vuxna befolkningen hypertoni, men en betydande andel är odiagnostiserade eftersom tillståndet sällan ger symtom i tidiga stadier.

Blodtrycket klassificeras enligt Läkemedelsverkets riktlinjer:

• Normalt blodtryck: under 130/85 mmHg
• Högt normalt: 130–139/85–89 mmHg
• Grad 1 hypertoni: 140–159/90–99 mmHg
• Grad 2 hypertoni: 160–179/100–109 mmHg
• Grad 3 hypertoni: 180/110 mmHg eller högre

Obehandlad hypertoni skadar kärlväggarna progressivt och ökar risken för allvarliga komplikationer:

• Hjärtinfarkt med relativ riskökning 2–3 gånger
• Stroke med riskökning 4–6 gånger
• Hjärtsvikt genom kronisk tryckbelastning på vänster kammare
• Kronisk njursjukdom med progressiv njurfunktionsnedsättning
• Retinopati med synpåverkan
• Aortadissektion och aneurysm

Primär (essentiell) hypertoni utgör 90–95 procent av alla fall och utvecklas gradvis genom samspel mellan genetiska faktorer, ålder, övervikt, hög saltförbrukning, stress och fysisk inaktivitet.

Sekundär hypertoni orsakas av identifierbara tillstånd som njurartärstenos, feokromocytom, primär aldosteronism eller sömnapné och bör misstänkas vid terapiresistent hypertoni eller debut före 30 års ålder.

En blodtryckssänkning på 10 mmHg systoliskt minskar risken för hjärtinfarkt med 20 procent och stroke med 35 procent, oberoende av utgångsvärde.

Behandlingen av hypertoni följer Läkemedelsverkets och Socialstyrelsens nationella riktlinjer med evidensbaserad läkemedelsbehandling i kombination med livsstilsåtgärder.

Förstahandsläkemedel:

ACE-hämmare som enalapril och ramipril blockerar omvandlingen av angiotensin I till det kärlsammandragande angiotensin II.

De sänker blodtrycket med 10–15 mmHg systoliskt, skyddar njurarna vid diabetes och minskar dödligheten vid hjärtsvikt.

Vanligaste biverkningen är torrhoste hos 5–10 procent, vilket föranleder byte till ARB.

Angiotensinreceptorblockerare (ARB) som losartan, kandesartan och valsartan ger liknande effekt utan hostan.

De är ofta förstahandsvalet vid nyinsättning enligt aktuell praxis och har utmärkt toleransprofil.

Kalciumantagonister som amlodipin och felodipin relaxerar kärlens glatta muskulatur och sänker det perifera motståndet. De är effektiva som monoterapi eller i kombination och orsakar inte hosta.

Ankelödem förekommer hos 5–15 procent, dosberoende.

Tiaziddiuretika som hydroklortiazid och bendroflumetiazid ökar natriumutsöndringen via njurarna. De är prisvärda och effektiva men kan påverka elektrolyter och glukosmetabolism.

Kombinationsbehandling behövs hos mer än hälften av hypertonipatienter. Vanliga kombinationer är:

• ACE-hämmare eller ARB plus kalciumantagonist
• ACE-hämmare eller ARB plus tiazid
• Trippelkombination vid otillräcklig tvåläkemedelsbehandling

Betablockerare som metoprolol och bisoprolol används framför allt vid hjärtsvikt, efter hjärtinfarkt och vid arytmier men är inte längre förstahandsval vid okomplicerad hypertoni.

Behandlingen individualiseras efter ålder, samsjuklighet, njurfunktion och andra läkemedel. Regelbunden kontroll av elektrolyter och njurfunktion rekommenderas vid insättning och dosjustering.

Hypertoni kallas ofta den tysta sjukdomen eftersom den sällan ger symtom förrän organskador redan utvecklats. Regelbunden blodtryckskontroll är därför avgörande för tidig diagnos.

Symtom som kan förekomma vid högt blodtryck:

• Huvudvärk, särskilt på morgonen i nacke och bakhuvud
• Yrsel och ostadighet
• Synstörningar som dimsyn eller fläckar
• Näsblödningar
• Andfåddhet vid ansträngning
• Hjärtklappning
• Trötthet och nedsatt prestationsförmåga

Dessa symtom är ospecifika och förekommer vid många tillstånd. De flesta med hypertoni har inga symtom alls, vilket gör screening viktig.

Diagnostik enligt Socialstyrelsens riktlinjer:

• Blodtrycket ska mätas vid minst tre separata tillfällen med minst en veckas mellanrum
• Hemblodtrycksmätning med validerad manschett rekommenderas för att bekräfta diagnosen
• 24-timmars ambulatorisk blodtrycksmätning är guldstandard vid misstanke om vitrockshypertoni
• Diagnos ställs vid mottagningsblodtryck 140/90 mmHg eller högre, hemblodtryck 135/85 mmHg eller högre

Basalutredning vid nydiagnostiserad hypertoni inkluderar:

• Blodprover: elektrolyter, kreatinin, eGFR, fasteglukos, HbA1c, lipidprofil
• Urinsticka eller albumin/kreatinin-kvot för att bedöma njurpåverkan
• EKG för att bedöma eventuell vänsterkammarhypertrofi
• Riskbedömning enligt SCORE2-modellen för tioårs kardiovaskulär risk

Vid konsultationen via Dr. Presc utvärderas dina blodtrycksvärden, riskfaktorer och aktuella läkemedel.

Vid nydiagnostiserad hypertoni rekommenderas basalutredning via din vårdcentral innan läkemedelsbehandling påbörjas.

Livsstilsåtgärder är grundläggande vid all hypertonibhandling och kan ensamma sänka blodtrycket med 10–20 mmHg systoliskt, ibland tillräckligt för att undvika läkemedel vid grad 1 hypertoni.

Saltreduktion är den mest evidensbaserade kostinterventionen. Socialstyrelsen rekommenderar högst 6 gram salt per dag, medan genomsnittssvensken konsumerar 8–10 gram.

En halvering av saltintaget sänker systoliskt blodtryck med 5–6 mmHg.

• Undvik färdigmat, charkuterier och konserver som står för 75 procent av saltintaget
• Smaka på maten innan du saltar och minska gradvis
• Ersätt salt med örter, citron och kryddor

Fysisk aktivitet sänker blodtrycket med i genomsnitt 5–8 mmHg systoliskt. Rekommendationen är 150–300 minuter måttlig aerob aktivitet per vecka kombinerat med styrketräning två gånger i veckan.

Promenader, cykling och simning är utmärkta val.

Viktminskning vid övervikt ger ungefär 1 mmHg systolisk blodtryckssänkning per kilo förlorat. En viktminskning på 5–10 kg kan därmed ge kliniskt betydande effekt.

DASH-kosten (Dietary Approaches to Stop Hypertension) är specifikt utformad för hypertoniker och betonar:

• Rikligt med frukt, grönsaker och fullkornsprodukter
• Magra mejeriprodukter som kaliumkälla
• Begränsat mättat fett och socker
• Nötter, frön och baljväxter regelbundet

Alkohol bör begränsas till högst 14 standardglas per vecka. Hög alkoholkonsumtion höjer blodtrycket direkt och motverkar läkemedelseffekten.

Stresshantering genom regelbunden avslappning, mindfulness eller meditation har i studier visat blodtryckssänkande effekt på 3–5 mmHg.

Kronisk stress aktiverar sympatiska nervsystemet och höjer blodtrycket.

Regelbunden uppföljning är avgörande för god blodtryckskontroll.

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer bör blodtrycket kontrolleras var tredje till sjätte månad när behandlingsmålet är uppnått, och oftare vid insättning eller dosjustering.

Rutinuppföljning bör inkludera:

• Blodtryckskontroll, helst med hemblodtrycksmätare som genomsnitt av morgon- och kvällsmätningar under sju dagar
• Njurfunktion och elektrolyter minst en gång per år vid RAAS-hämmare eller diuretika
• Lipidprofil och HbA1c årligen för kardiovaskulär riskbedömning
• Medicingenomgång med fokus på biverkningar och följsamhet

Sök akut vård vid hypertensiv kris:

• Blodtryck över 180/120 mmHg med symtom som svår huvudvärk, synpåverkan, bröstsmärta, andnöd eller neurologiska bortfall
• Dessa symtom kan tyda på hypertensiv encefalopati, akut hjärtinfarkt, stroke eller aortadissektion
• Hypertensiv kris utan organpåverkan (urgent) hanteras med peroral medicinering och uppföljning inom 24–48 timmar
• Hypertensiv kris med organpåverkan (emergent) kräver intravenös behandling på sjukhus

Kontakta läkare inom en vecka vid:

• Nytillkomna biverkningar som ihållande hosta vid ACE-hämmare, ankelsvullnad vid kalciumantagonist eller yrsel
• Blodtrycksvärden som konsekvent överstiger behandlingsmålet trots god följsamhet
• Behov av förnyelse eller dosjustering av blodtrycksmedicin
• Önskemål om att diskutera kombinationsbehandling eller preparatbyte

Enligt 1177.se bör alla hypertonipatienter ha tillgång till en validerad hemblodtrycksmätare och instruktioner för korrekt mätning.

Mät alltid i vila efter fem minuters avslappning, med armen i hjärthöjd.