Läkemedel mot diabetes

Diabetes mellitus är en grupp kroniska sjukdomar som kännetecknas av förhöjt blodsocker. Gemensamt för alla former är att kroppens förmåga att reglera blodsockret är nedsatt, antingen på grund av brist på insulin eller på grund av att cellerna inte svarar tillräckligt bra på insulinet.

Typ 2-diabetes är den klart vanligaste formen och står för ungefär 90 procent av alla diabetesfall. Den utvecklas gradvis och är starkt kopplad till livsstilsfaktorer som övervikt och fysisk inaktivitet, men genetisk benägenhet spelar också en stor roll. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där kroppens eget immunförsvar förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln.

Obehandlad eller dåligt kontrollerad diabetes leder på sikt till skador på blodkärl och nerver, med komplikationer som hjärt-kärlsjukdom, njurskada, ögonskador och fotproblem. Med rätt behandling och egenvård kan dessa risker minskas avsevärt.

Typ 2-diabetes utvecklas ofta smygande under flera år, och många har sjukdomen utan att veta om det. Tidiga tecken kan vara ökad törst, behov av att kissa oftare, trötthet, dimsyn och sår som läker långsamt. Hos en del upptäcks sjukdomen först i samband med en komplikation som en hjärtinfarkt eller en synförändring.

Typ 1-diabetes debuterar däremot ofta mer akut med snabb viktminskning, uttalad törst, stora urinmängder och trötthet. Utan behandling kan tillståndet leda till diabetisk ketoacidos, ett livshotande tillstånd.

Diagnosen ställs genom blodprover som mäter fasteblodsockret eller HbA1c, ett långtidsvärde som speglar blodsockernivåerna under de senaste två till tre månaderna. Ett HbA1c på 48 mmol/mol eller högre talar för diabetes. Riskgrupper, som personer med övervikt, ärftlighet eller tidigare graviditetsdiabetes, bör testa sig regelbundet.

Vid typ 2-diabetes är livsstilsförändringar med kost och motion grunden, men de flesta behöver även läkemedel. Metformin är det vanligaste förstahandspreparatet och verkar genom att minska leverns produktion av glukos och öka cellernas känslighet för insulin. Om metformin inte räcker kan andra läkemedel läggas till.

GLP-1-receptoragonister som semaglutid och liraglutid har fått en framträdande roll tack vare deras effekt på både blodsockret och vikten. SGLT2-hämmare som dapagliflozin minskar blodsockret genom att öka sockerutsöndringen via urinen och har dessutom skyddande effekter på hjärta och njurar.

Vid typ 1-diabetes är insulinbehandling livsnödvändig. Moderna insuliner som insulin glargin (Lantus) och insulin detemir (Levemir) ger en jämn basal insulinnivå, medan snabbverkande insuliner tas i samband med måltider. Insulinpumpar och kontinuerliga glukosmätare har gjort det lättare att uppnå stabil blodsockerkontroll.

Kosten spelar en central roll vid diabetes. Målet är att hålla blodsockret så stabilt som möjligt genom att välja livsmedel med lågt glykemiskt index, äta regelbundet och hålla koll på mängden kolhydrater per måltid. Grönsaker, fullkornsprodukter, baljväxter, magert protein och nyttiga fetter bildar en bra bas.

Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar insulinkänsligheten och hjälper till att kontrollera blodsockret. Både konditionsträning och styrketräning har positiv effekt. Sikta på minst 150 minuter måttlig aktivitet per vecka, gärna fördelat på de flesta dagar.

Regelbunden blodsockermätning är en viktig del av egenvården, särskilt för den som tar insulin. Att lära sig tolka sina mätvärden och anpassa kost, motion och läkemedel därefter ger bättre kontroll och minskar risken för både för högt och för lågt blodsocker. Fotvård och regelbundna ögonkontroller är också viktiga delar av den löpande uppföljningen.

Kontakta vården om du upplever ökad törst, frekvent urinering, oförklarlig viktminskning eller uttalad trötthet, särskilt om du tillhör en riskgrupp. Tidig diagnos och behandling minskar risken för komplikationer avsevärt.

Om du redan har diabetes bör du söka vård om blodsockret är svårt att kontrollera trots följsamhet med behandlingen, om du har återkommande låga blodsockervärden, eller om du utvecklar symtom som känselförändringar i fötterna, synförsämring eller sår som inte läker.

Sök akut vård vid tecken på allvarligt lågt blodsocker med förvirring eller medvetslöshet, eller vid symtom på ketoacidos som illamående, kräkningar, buksmärta och acetonluktande andedräkt. Genom Helthiq kan du enkelt förnya recept på diabetesläkemedel efter en medicinsk bedömning.