Läkemedel mot sömnbesvär och ångest

Sömnproblem och ångest hör till de vanligaste hälsobesvären i Sverige och hänger ofta ihop. Ungefär var fjärde vuxen lider av sömnsvårigheter, och ångesttillstånd drabbar uppskattningsvis tio till femton procent av befolkningen. Sambandet mellan de två är starkt och dubbelriktat: ångest gör det svårt att somna och sova djupt, medan bristande sömn förvärrar oron och sänker stresståligheten.

Insomni, som innebär svårighet att somna, att man vaknar upprepade gånger under natten eller vaknar för tidigt, är den vanligaste sömnstörningen. För att räknas som insomni ska besvären förekomma minst tre nätter i veckan under en månads tid och påverka funktionen dagtid.

Ångest kan ta sig många uttryck, från generaliserat ångestsyndrom med ständig oro och spänning till panikattacker, social ångest och specifika fobier. Gemensamt är att oron är oproportionerlig i förhållande till den faktiska situationen och att den stör vardagen.

Sömnproblem yttrar sig som svårighet att somna trots trötthet, upprepade uppvaknanden under natten, för tidigt morgonuppvaknande, och en känsla av att sömnen inte är återhämtande. Följderna dagtid inkluderar trötthet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet och nedsatt prestationsförmåga.

Ångestsymtom kan vara både psykiska och fysiska. Psykiskt dominerar oro, rastlöshet, spänning och svårighet att kontrollera oroande tankar. Fysiskt kan ångest ge hjärtklappning, muskelstelhet, andnöd, magbesvär, svettningar och yrsel. Panikattacker innebär plötsliga, intensiva ångestepisoder med känsla av förestående katastrof.

Orsakerna till både sömnproblem och ångest är mångfacetterade. Stress, livshändelser, genetisk sårbarhet, psykisk ohälsa och medicinska tillstånd kan alla bidra. Livsstilsfaktorer som koffein, alkohol, oregelbundna sömnvanor och brist på fysisk aktivitet spelar också en viktig roll.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är förstahandsbehandlingen vid både insomni och ångesttillstånd och har starkt forskningsstöd. KBT mot insomni fokuserar på att förändra tankemönster och beteenden kring sömn, och ger ofta varaktigare resultat än sömnmedicin. KBT mot ångest arbetar med att gradvis exponera sig för det som väcker oro och utmana ångestdrivande tankar.

Läkemedel kan vara ett viktigt komplement. SSRI-preparat som sertralin, escitalopram och paroxetin är förstahandsval vid ångesttillstånd och verkar genom att höja serotoninnivåerna i hjärnan. Effekten kommer gradvis under två till fyra veckor. SNRI-preparat som venlafaxin är ett alternativ.

Vid kortvariga sömnproblem kan sömnläkemedel som zopiklon eller zolpidem användas under en begränsad period, men de medför risk för beroende och bör inte användas långvarigt. Melatonin kan hjälpa vid insomning, särskilt hos äldre. Bensodiazepiner som oxazepam kan användas tillfälligt vid akut ångest men bör undvikas som långtidsbehandling.

God sömnhygien är grunden för bättre sömn. Gå upp och lägg dig vid samma tid varje dag, även på helger, för att stärka kroppens inre klocka. Undvik skärmar minst en timme före sänggåendet, eftersom det blå ljuset hämmar produktionen av sömnhormonet melatonin. Sovrummet bör vara mörkt, tyst och svalt.

Undvik koffein från eftermiddagen och framåt, och begränsa alkoholintaget. Alkohol kan göra det lättare att somna men försämrar sömnkvaliteten under natten. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar sömnen, men intensiv träning bör undvikas nära sänggåendet.

Vid ångest kan avslappningsövningar som djupandning, progressiv muskelavslappning och mindfulnessmeditation vara till stor hjälp. Att skriva ner oroande tankar före läggdags kan hjälpa till att släppa dem. Socialt stöd och att prata om sin oro, vare sig med närstående eller professionellt, minskar ofta ångesten.

Kontakta vården om sömnproblemen pågått i mer än en månad och påverkar din dagliga funktion, om du har ångest som begränsar ditt liv och som du inte kan hantera med egenvård, eller om du har paniktattacker. Även depression i kombination med sömnproblem eller ångest bör utredas och behandlas.

Sök vård om du har tankar på att skada dig själv. Ring 112 vid akut suicidrisk. Mind Självmordslinjen, 90101, finns dygnet runt för samtal.

Genom Helthiq kan du få en medicinsk bedömning och vid behov recept på ångestdämpande eller sömnfrämjande läkemedel. Ofta är en kombination av samtalsterapi och medicinsk behandling den mest effektiva strategin.